Han vill spåra cancerns akilleshäl
David Gisselsson Nord försöker förstå varför tumörer kan byta skepnad och orsaka återfall. Han söker ledtrådarna i arvsmassan där kanske också cancerns svaga punkter kan upptäckas.
Ungefär vart fjärde barn med cancer drabbas av återfall. Den nya tumören svarar sämre på behandling med cellgifter och förekommer ofta på fler platser i kroppen.
Överläkaren och patologen David Gisselsson Nord vill förstå varför den här situationen uppstår.
− Vi vill veta vilka mekanismer på molekylär och genetisk nivå som gör att vi får sämre svar på cytostatikan, säger han.
I sin forskning vid Lunds universitet använder han sig av ledtrådar som finns i cancercellernas arvsmassa. Det har visat sig att tumörerna vid återfall har ett annat genetiskt utseende jämfört med primärtumören. Vissa mutationer är lika, andra har tillkommit. Det kan också finnas variationer i olika områden av samma tumör.
− Skulle man rita ett släktträd är återfallstumören snarare en kusin till den första tumören än samma individ.
I ett projekt som finansieras av Barncancerfonden ska han nu undersöka två former av barncancer för att i detalj se hur tumörceller genomgår förändring från sjukdomens start till obotligt återfall. Vid neuroblastom är återfall vanligt och förändringen i tumörernas arvsmassa kan därmed följas över tid. Forskarna vill också studera Wilms tumör, där återfall är ovanligt, för att biologiskt förstå varför många tumörceller, men inte alla, svarar på cytostatikabehandling.
Målet är att kunna använda svaga punkter i utvecklingen av tumörcellerna för att ta fram nya behandlingskoncept. Kunskap om tumörens släktträd kan också bli en hjälp för att se var i kroppen återfallet startar. Med tidig upptäckt kan spridning undvikas.
− Genom att upptäcka startplatsen för återfallen kan vi komma åt akilleshälen i cancern. De här återfallen svarar inte på cytostatika men är de kvar på en plats kan man använda strålning eller kirurgi och komma undan resistensen.
För att kartlägga tumörerna, och förstå hur nya mutationer i cellerna uppstår, krävs förändrade rutiner för provtagning. David Gisselsson Nord har räknat ut att patologer behöver ta tre biopsier från olika områden i primärtumören och återfallstumören för att få säkrare information.
Men provtagning och helgenomsekvensering av tumörcellernas arvsmassa är dyrt. De stora datamängderna behöver även matematiskt analyseras för att få mer information om varje patient.
− Därför har stödet från Barncancerfonden en enorm betydelse för att vi ska kunna skapa bra data och även hantera dem, säger David Gisselsson Nord.
David Gisselsson Nord, Lunds universitet, projektanslag, "Identifiering av evolutionära mekanismer bakom behandlingsresistens och återfall i barncancer", 4,5 miljoner i tre år.