Kajsa Paulsson beviljas 3,9 miljoner för forskning kring barnleukemi

Barncancerfonden har beslutat att dela ut 150 miljoner i anslag till barncancerforskning. Medlen går till forskare som kan skapa kraft och kontinuitet i forskningen om barncancer. Kajsa Paulsson vid Lunds universitet tilldelas 3 900 000 kronor under tre år för hennes forskning kring kromatinstruktur och genreglering i barnleukemi.

Vilken inriktning har din forskning och vad är det du forskar på just nu? 

Inriktningen på min forskning är att förstå hur mutationer i cancercellerna gör att cancern dels uppstår, dels fortsätter att finnas kvar. Jag forskar i huvudsak på barnleukemier. Det har jag gjort i 20 år ungefär, så det här är en forskningslinje som vi har haft länge.

Genom den ökade förståelsen för hur cancercellerna fungerar kan vi framöver hitta nya behandlingssätt mot leukemierna.

En annan del i forskningen är att ta reda på vilka mutationer som styr cancern, för att få en bild av hur allvarlig leukemin är och vilken behandling som är bäst för den enskilde patienten. Sedan gäller det att hitta rätt nivå för behandlingen - man vill varken behandla för lite eller för mycket eftersom cancerbehandling är förknippat med biverkningar.

Vad innebär det att du nu blivit tilldelad medel från Barncancerfonden? Vad kommer ni att kunna göra nu som ni inte kunnat utan dessa medel?

Jag har haft turen att få medel från Barncancerfonden i många år vilket gör att vi har kunnat upprätthålla en kontinuitet i forskningen. Det nya anslaget gör att vi kan fortsätta driva arbetet med forskargruppen samt dra i gång med ett nytt större projekt.

Det vi har studerat tidigare är mutationerna – alltså förändringar i generna. Det vi nu ska studera är förändringar i hur DNA-strängen, där generna sitter, är veckad. Denna veckning, som  till stor del styr vilka gener som är aktiva respektive inaktiva,  har knappt studerats inom cancerforskningen tidigare. Vi har precis satt upp en avancerad metod för att studera hur DNA-strängen är veckad och hoppas att det kommer att ge ny kunskap om vad som driver leukemin och vad som händer i leukemicellerna.

Vilka genombrott hoppas du på framåt? Vad blir konsekvenserna i förlängningen för de som drabbas?

Detta är grundforskning, och det är därför svårt att från början veta vad vi kommer komma fram till. Men vi hoppas på nya spännande genombrott!

Vi gjorde en pilotstudie med en samarbetspartner i England för två år sedan. Där studerade vi sex fall av barnleukemi. Fyra av fallen tillhörde den så kallade hyperdiploida subtypen. Hyperdiploid barnleukemi kännetecknas av att cellerna innehåller för många kromosomer – medan en normal cell har 46 kromosomer har dessa fler än 50. I dessa tyckte vi oss kunna se att DNA:t var annorlunda veckat i cellerna vilket gjorde att de fick en felreglering i vilka gener som är aktiva och inaktiva. Vi har en hypotes om att det som händer när man får för många kromosomer är att man får brist på vissa proteiner som styr hur DNA:t veckas. Detta skulle kunna leda till annorlunda veckning vilket i sin tur leder till att genregleringen blir fel. Så det jag hoppas allra mest på är att kunna visa att det är så, för det skulle leda till att vi får en bättre bild av hur de här leukemicellerna fungerar. Genom att förstå det kanske vi så småningom kan hitta nya sätt att angripa leukemin.