Om barncancer

Varje år drabbas omkring 350 barn i Sverige av cancer. Tack vare stora framsteg inom forskning och omvårdnad överlever idag sex av sju barn. 

Hos vuxna beror många cancerfall på livsstilsfaktorer, men hos barn vet man oftast inte varför sjukdomen uppstår. Såvitt vi vet i dag beror det inte på några yttre faktorer, som matvanor eller kemikalier. Vad forskning hittills visat är att det förmodligen bara är en slump – något har råkat gå fel när tidigare helt friska celler delat sig, så att de har utvecklats till cancerceller. Ett fåtal barn som insjuknar har fötts med en genetisk risk för att utveckla cancer. Barncancer har inte blivit vanligare. En lika stor andel barn drabbas idag som för flera decennier sedan.  

Barncancer är inte vuxencancer  

Barn får inte samma cancerformer som vuxna. Barncancer är ett samlingsnamn för ett hundratal sjukdomar och många av dem är mycket sällsynta. Forskningen om barncancer är viktig för att utveckla nya behandlingar, men den är också en bärande del av den barncancervård som pågår just nu. Hela tiden utvärderas och förbättras behandlingsmetoderna. Läkare världen över samarbetar för att hitta det bästa sättet att hantera sjukdomen i varje enskilt fall. 

Idag kan därför fler barn än någonsin botas från cancer. Omkring 85 procent av de barn som drabbas av cancer i Sverige överlever och överlevnaden har stigit för så gott som alla barncancerdiagnoser, även om den fortfarande skiljer sig mycket mellan olika undergrupper.  

Varför får barn cancer? 

Cancer beror på att celler i kroppen förändras på fel sätt. En normal cell har många funktioner och uppgifter. Den ska ha en bestämd form som avgörs av om den är exempelvis en hjärtcell, en ögoncell eller en muskelcell. Den ska också producera ämnen åt sig själv och andra celler, dela sig vid rätt tillfälle och dö vid rätt tillfälle, då den ersätts av andra celler. I en cancercell fungerar de här processerna inte som de ska. Cellen tillverkar fel ämnen, delar sig för ofta och slutar att svara på signaler från resten av kroppen. Det är som att både gas och broms är trasiga; utvecklingen går för snabbt och avbryts inte i tid. Cancerceller i en viss vävnad kan också växa in i annan vävnad, något som normala celler inte gör. Att cellen beter sig så här beror på förändringar i arvsmassan, DNA, i cellens kärna. Det är arvsmassan som ger instruktioner om hur varje cell ska bete sig. Förändringar i cellernas arvsmassa kan uppstå när som helst under livet. Ofta märks det inte ens, men en del förändringar leder till att cellen förvandlas till en cancercell och börjar dela sig och växa på ett okontrollerat sätt. I stort sett all barncancer uppstår spontant, och det finns inget du som förälder hade kunnat göra för att skydda ditt barn från sjukdomen. En barncancerdiagnos kan därför vara svår att upptäcka och det kan ta tid innan rätt diagnos ställs. Ofta kan sjukdomen ändå behandlas med bra resultat. 

Olika typer av barncancer förekommer i olika åldrar. Vissa cancertyper drabbar små barn medan andra typer drabbar äldre barn och tonåringar. 

Behandling av barncancer 

Att behandla cancer hos barn ställer andra krav än behandling av vuxna. Ett barn har många år kvar att leva. Därför vill man göra allt som går för att undvika biverkningar som kan påverka barnets utveckling, såväl som sena komplikationer. Men barncancer måste alltid behandlas, ofta med intensiva och krävande insatser. En stor del av barncancervården och omvårdnaden handlar om att se vad barnets kropp tål och lindra biverkningar. 

Behandlingarna utvecklas ständigt 

Det pågår mycket forskning på cancerområdet och hela tiden testas och utvecklas nya behandlingar, och nya kombinationer av tidigare behandlingar. Det finns till exempel nya läkemedel som ges tillsammans med cytostatika för att förstärka effekten. Det kan handla om att göra cancercellerna känsligare för cytostatika, eller att cytostatikamolekylen kopplas samman med en antikropp som binder till någon struktur på cancercellers yta så att den skickas exakt till cancercellerna, med mindre effekt på andra celler. Forskare undersöker också hur cancerceller kan göras mer känsliga för strålning genom läkemedelsbehandling. Även immunterapier är ett område som utvecklas starkt. Forskargrupper världen över arbetar hela tiden på nya behandlingar, och förbättrade versioner av de behandlingar som redan finns. 

Biverkningar och sena komplikationer  

Alla medicinska behandlingar kan ge biverkningar. Cancerbehandlingar är inget undantag. När ett barn som behandlas för cancer drabbas av biverkningar är det viktigt att komma ihåg att det inte finns något alternativ – cancern kan inte läka av sig själv, och barnet överlever inte utan behandling. Vårdpersonalen gör också allt för att minska risken för och behandla biverkningarna. Ett centralt mål för forskningen inom barncancer är att utveckla nya behandlingar som ska ge lindrigare biverkningar och mindre risk för sena komplikationer.