Lititum läker strålskador i hjärnan

Det är vanligt att barn som fått strålning mot tumörer i hjärnan får kognitiva problem senare i livet. Men nu har forskare med finansiering från Barncancerfonden visat att läkemedlet litium kan bidra till läkningen av dessa skador på möss. Detta flera år efter att de uppkommit.

Forskare vid Karolinska Institutet har visat att minneskapaciteten och inlärningsförmågan hos möss förbättras om litiumbehandling ges efter strålbehandling mot hjärnan. Möss som strålbehandlats tidigt i livet och sedan fått litium långt efter avlutad behandling presterar lika bra som möss som inte strålbehandlats.

− Resultaten var bättre än vi vågat hoppas, säger Klas Blomgren, överläkare samt professor i barnmedicin vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska institutet i Solna.

Studien publiceras i Nature-tidskriften Molecular psychiatry.

”Den perfekta drogen”

Forskarna har sett en ökad nybildning av nervceller i ett område som är viktigt för minnet (hippocampus) under den period då mössen får litium. Men först när behandlingen avbryts utvecklas de till mogna nervceller. Förmodligen innebär det att man kan behöva ge behandlingen i perioder, till exempel en månad med litium, sedan en månad utan.

− Vi tror att litium också kan påverka den vita substansen i hjärnan, via de celler som producerar myelin, den substans som isolerar nervcellernas utskott och som gör att signalerna går snabbt.

I tidigare studier har Klas Blomgren och hans forskargrupp dessutom konstaterat att litium skyddar stamcellerna - men inte cancerceller - vid strålning.

− Tvärtom är det giftigt för cancercellerna. Så det är den perfekta drogen, säger Klas Blomgren i Barncancerrapporten 2019.

Litiumbehandling ger också bättre skydd mot de hormonstörningar som kan uppstå vid strålning mot hypofysen och hypotalamus.

Litium en ”slump”

Forskargruppen förbereder nu två randomiserade, placebokontrollerade kliniska prövningar.

−  ­I den ena kommer litium att ges till personer som tidigare har strålbehandlats för hjärntumörer. I en annan studie ska läkemedlet ges i samband med strålbehandlingen för att se om det går att förhindra att skador överhuvudtaget uppstår, säger Klas Blomgren.

− I framtida studier vill vi också fokusera på vad som är viktigt för återhämtningen efter litiumbehandlingen, tack vare att vi även identifierat ett par av de mekanismer som verkar vara viktiga för de positiva effekterna av litium, säger Ola Hermanson, senior forskare vid KI.

Hur upptäckte ni egentligen att litium kan skydda mot strålskador i det första skedet?

−  ­Vi kom på detta med litium lite av en slump. Vi tipsades att kolla om litium kunde påverka autofagi i en modell för hjärnskador hos nyfödda möss. Litium hade inte de effekter vi letade efter, men vi fann att det skyddade mot skadan, upp till 70 procent mindre skador fick de som behandlats! Vi testade därför även råttor och möss som strålats mot hjärnan och fann att om de fick litium i samband med strålningen så fick de mindre skador, säger Klas Blomgren.

Barncancerfonden har under flera år givit anslag till Klas Blomgren och forskningen kring litium och strålskador på hjärnan och till Ola Hermanson för forskning om mekanismer i cancer- och hjärnstamceller.

− Stödet från Barncancerfonden har varit helt avgörande för detta, utan detta stöd hade studierna inte blivit av.

Strålbehandling

Strålbehandling används för flera olika sorters barntumörer, men är vanligast vid hjärntumörer, sarkom och leukemier som ska transplanteras.

Läs mer