Ny chans för barn med hittills obotlig cancer

Tack vare nya läkemedel har flera barn i Sverige med hittills obotlig cancer fått en ny chans. I studier har barnen fått prova så kallade precisionsmediciner, läkemedel som riktar sig mot just genetiska fel i cancercellerna. I minst 25 fall har tumörerna minskat eller slutat växa.

Många svenska barn med olika typer av obehandlingsbar barncancer har efter detaljerad genetisk analys av cancercellerna kunnat få riktad precisionsbehandling som angriper just de mutationer som orsakat växt och spridning av deras cancer. Över tjugofem barn har svarat på behandlingen och i många fall blivit symtomfria.

- Det är fantastiskt roligt att så många barn har svarat så bra på behandlingarna. Den nya metoden att kunna matcha precisionsmediciner med just de patienter som kan vara mottagliga för dem är ett stort framsteg och ger hopp för barn med cancersjukdomar som idag är mycket svårbehandlade, säger Kerstin Sollerbrant, senior expert, forskning på Barncancerfonden.

HOPE/ITCC-enheten är en prövningsenhet vid Karolinska universitetssjukhuset där barn med svårbotad cancer kan få tillgång till nya behandlingar inom ramen för olika kliniska läkemedelsstudier.

Till HOPE/ITCC-enheten kommer barn som redan fått maximal behandling av cytostatika och strålning eller som har blivit resistenta mot behandlingen och som många gånger har en mycket liten chans att överleva.

- Att få möjlighet att ingå i en fas I/II klinisk läkemedelsstudie är ofta det sista halmstrået. Tyvärr passar långt ifrån alla in i någon studie, och de som gör det måste vara helt på det klara att det handlar om experimentella behandlingar utan några garantier, och att man inte vet hur resultaten ser ut på lång sikt, säger Ingrid Øra, docent och överläkare vid HOPE/ITCC.

Men sedan HOPE/ITCC öppnade 2016 har fler än tjugofem barn haft stor nytta av nya typer av läkemedel genom olika läkemedelsstudier, eller i vissa fall genom compassionate use, när barn får pröva läkemedel utvecklade för vuxna direkt genom läkemedelsföretagen. Det handlar om så kallad precisionsmedicin, som riktar in sig på speciella genetiska förändringar i tumörcellerna.

- Det är riktiga solskenshistorier, man tror nästan inte att det är sant, inom bara några veckor blir barnen mycket bättre, säger Ingrid Øra.

Kartlägger tumörens arvsmassa

Inledningsvis så ingår de flesta svenska barn med svårbehandlad cancer i den så kallade INFORM-studien, som innebär detaljerad analys av återfallstumörer. Via Barntumörbanken i Stockholm skickas DNA och RNA från tumörvävnad och blod till Tyskland där det görs en helgenomsekvensering av DNA och RNA, som är cellernas byggstenar eller arvsmassa.

- Tumörens arvsmassa kartläggs och man letar efter speciella förändringar, defekter, fusioner och mutationer i cellerna. Har vi tur kan vi hitta förändringar som kan bekämpas av nya cancerläkemedel som prövas i tidiga kliniska prövningar eller läkemedel som provats på vuxna men som ännu inte används på barn, säger Ingrid Øra, som är ansvarig för den svenska delen av INFORM-studien.

Hittills har cirka 150 barn analyserats genom INFORM-studien via HOPE/ITCC-enheten, och 22 barn via Barncancercentrums Forskningsenhet, Göteborg. För över 25 av dem har man hittat precisionsläkemedel som fungerar inom ramen för olika studier.

- Det är precis det här vi vill kunna göra, att hitta ”mål” i cancercellerna som det går att rikta in sig på, på gennivå. Och det är helt otroligt att så många av barnen har svarat så väldigt bra på medicinerna.

Tar tabletter i hemmet

Gemensamt för dessa barn är alltså att de har återfall av cancern och där behandlingsalternativen är uttömda. De har alla gått igenom svåra och långa behandlingar under flera år. De är vana att få svåra biverkningar av sina mediciner, att ligga inne på sjukhus långa perioder och helt hamna utanför sina vardagliga sammanhang.

- Nu kan de ta sina tabletter, eller flytande mediciner, hemma en till två gånger om dagen, det krävs ingen tid på sjukhus, och flera har snabbt kunnat återgå till skolan eller dagis efter start av behandlingen. Av de svenska barnen som ingår i studierna så har ingen fått någon typ av allvarlig biverkning. Det är nästan som ett underverk. Det är fantastiskt att få höra om barn som har haft svårt att röra sig kan börja cykla och spela fotboll igen. Hur metastaser som suttit i lungorna och orsakat andningssvårigheter inte längre är något hinder, säger Ingrid Øra.

På väldigt kort tid, det handlar om veckor, slutar tumörcellerna att dela sig, och därefter kan tumören minska i storlek.

- Målet är att krympa tumören så mycket det går, och sedan operera bort resten av tumören. När det gäller hjärntumörer är det ofta svårt att kunna operera bort allt, och där kan man tänka sig att patienterna få stå på mycket lång behandling.

Lång väg kvar

Men eftersom läkemedlen är helt nya vet man inte om resultaten kommer att stå sig, hur kroppen påverkas av att äta dem eller hur länge man kan äta dem utan risk för komplikationer. Det är fas I/II-studier, det vill säga läkemedlen prövas för första gången på ett begränsat antal barn och unga för att fastställa läkemedlets effekt, vilken dos som är optimal och lära om eventuella biverkningar.  Medicinerna i fråga är dock redan godkända av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA efter studier på vuxna.

Men trots att studierna varit framgångsrik för flera barn så gäller det inte alla. Några barn som ingått i studierna har svarat på medicinen initialt, men sedan har andra delar av tumören växt och de har lämnat studierna.

- Även om detta är väldigt lovande, så är det viktigt att komma ihåg att de här behandlingarna inte är svaret för alla barn. I de här studierna ser vi att det inte hjälpt för alla och att vissa barn till och med tyvärr har gått bort, säger Kerstin Sollerbrant, senior expert, forskning på Barncancerfonden.

Forskarna har ännu inte upptäckt alla de genetiska förändringar som kan få cancertumörer att utvecklas, växa och spridas. Men varje dag görs framsteg och man upptäcker nya förändringar hela tiden. Informationen samlas i databaser där forskare över hela världen kan få tillgång till uppgifterna och använda dem i sina egna studier. Det gör att forskningen inom precisionsmedicin går snabbt framåt.

- Ännu är inte precisionsmedicin rutin inom vården, och detta beror på att analyserna är mycket kostsamma och kräver molekylär kompetens på hög nivå. Jag tror att detta kommer integreras i framtida diagnostisering. I takt med att forskningen går framåt hoppas vi att det kommer leda till bättre behandlingar, färre vårdskador och sena komplikationer och till en ökad överlevnad för många av barnen, säger Ingrid Øra.