Stöd av kuratorer
När ett barn insjuknar i cancer förändras allt på en sekund. Livsplaner pausas, vardagsrutiner bryts upp och föräldrar kastas in i en värld av oro, behandlingar och praktiska beslut. Mitt i den omvälvande situationen finns kuratorn som ett av familjernas viktigaste stöd — både känslomässigt och praktiskt.
Vilket stöd kan familjerna få av kuratorn?
– Mitt uppdrag är att ge psykosocialt stöd till barn och ungdomar som är sjuka, deras föräldrar och andra närstående, berättar Besa Hajzeri .
Hon har arbetat med kris och sorg i över 25 år, inom allt från frivilligorganisationer till vuxensjukvården.
– Det kan handla om att hjälpa till att hantera stora, svåra känslor. Men också om att ge vägledning i praktiska frågor, eller erbjuda kris-, stöd- och bearbetandesamtal. Vi hjälper familjer att hitta rätt stöd och navigera bland samhällets resurser.
På samtliga sex barncancercentrum i landet finns kuratorer som arbetar nära övriga delar av vårdteamet. Tillsammans följer de familjerna genom hela behandlingsresan och även efter avslutad behandling om behovet kvarstår.
En kontakt som alltid är frivillig – men ofta uppskattad
Familjerna får ofta information om kuratorn i samband med diagnosbeskedet eller tidigt i behandlingen. En del tar själva kontakt. Andra får ett erbjudande när vårdteamet ser att behovet finns.
– Jag försöker träffa alla i början av behandlingen. Dels för att ge viktig information, dels för att skapa en trygg grund. De flesta väljer att fortsätta träffas efter det.
Barnen, ungdomarna – och de vuxna runt dem
Stödet riktas inte bara till föräldrar.
– Vi träffar både föräldrar, barn och ungdomar. Ofta samtalar jag med föräldrarna först medan en kollega träffar barnet, så att alla får stöd utifrån sina behov.
För yngre barn handlar det ibland om att stärka föräldrarna i att hantera de svåra samtalen hemma.
– Barn kan ta upp stora frågor lite när som helst, till exempel precis innan läggdags. Då behöver de vuxna känna sig trygga i hur de fångar upp det.
Samtalen med kuratorn kan ske individuellt eller med hela familjen samlad. Kuratorerna anpassar alltid arbetssättet efter barnens ålder, mognad och situation.
Stödet efter behandling – och när sorgen drabbar
Avslutad behandling innebär inte nödvändigtvis slut på kontakten med kuratorn.
– Vi finns kvar även efteråt när det behövs. Målet är att familjer successivt ska få stöd närmare hemmet, men ibland behövs en övergång.
En del vill prata med någon som redan känner till deras historia. Andra vill börja om hos någon ny. För vissa familjer går resan i en annan riktning – till sorg och förlust.
– Vi ger stöd i efterlevandesituationer och vid behov hjälper vi familjer vidare till rätt resurser.
En viktig hjälp i det praktiska
Kuratorerna fungerar också som guider i det ofta snåriga systemet av stödformer.
– Vi informerar om socialförsäkringar och stöd från kommunen, regionen eller Försäkringskassan. Vi kan inte ta egna kontakter med myndigheter på grund av sekretess och GDPR, men vi kan förbereda, stötta och ibland vara med vid samtal eller när ansökningar fylls i.
”Ingen behöver klara allt ensam”
När vi avrundar samtalet återkommer Besa till något hon vill poängtera.
– En allvarlig sjukdom påverkar människor olika och behoven förändras över tid. Det är bra att ta stöd i sitt nätverk när det går, och att söka professionell hjälp när det behövs. Ingen behöver klara allt ensam.

Besa Hajzeri har arbetat med människor i kris och sorg i över 25 år, både inom frivilligorganisationer och vuxen-sjukvården. Sedan 2015 arbetar hon som kurator på Barncancercentrum i Lund.
Hon är utbildad socionom, hälso- och sjukvårdskurator och har vidare-utbildning inom psykoterapi med psykodynamisk inriktning (steg 1 och steg 2).
Kuratorsyrket
En kurator arbetar med att stötta och vägleda människor i livets olika situationer. Det kan exempelvis vara kris- och stödsamtal med patienter och närstående. I en sjukhuskurators arbetsuppgifter ingår krisbearbetning och stödsamtal med patienter och deras anhöriga, men också att ge ekonomisk och social rådgivning.
Kuratorer har ofta en socionomexamen med vidareutbildning i socialt arbete eller socialt behandlingsarbete. För att arbeta inom hälso- och sjukvården behöver man gå en vidareutbildning på avancerad nivå som bygger på en socionomexamen från Hälso- och sjukvårdskuratorsprogrammet. Från och med 1 juli 2019 är hälso- och sjukvårdskurator ett legitimationsyrke i Sverige. Det innebär att yrkestiteln är skyddad och att endast den som har legitimation får kalla sig för hälso- och sjukvårdskurator.
Källa: Arbetsförmedlingen