Litium kan läka skador i hjärnan

Flera studier visar att litium kan minska strålskador och återskapa nervceller. Tester på djur har gett så positiva resultat att kliniska studier nu ska inledas. Målet är att ta fram den första läkemedelsbehandlingen mot kognitiva komplikationer.

En utmaning inom cancervården är att öka överlevnaden för barn med hjärntumörer och samtidigt undvika de kognitiva problem som kan uppstå efter behandlingen.

− Vi vet att ju yngre patienterna är när de strålas desto större blir konsekvenserna. Det är permanenta skador, men ny kunskap visar att man faktiskt kan göra något åt det och delvis läka skadorna, säger professor Klas Blomgren vid Karolinska institutet.

I studier på möss och råttor har hans forskargrupp sett att läkemedlet litium, som normalt ges vid bipolär sjukdom, skyddar stamceller mot akut strålskada. Stamceller finns i hippocampus som har en viktig funktion för att skapa minnen och bearbeta information.

En annan positiv effekt är att läkningsförmågan i de skadade stamcellerna förbättras om litium ges under strålbehandlingen.

− Vi har sett att minne och inlärningsförmåga då påverkas mindre. Litium tycks däremot inte skydda cancercellerna mot strålning.

− Nej, tvärtom är det giftigt för cancercellerna. Så det är den perfekta drogen. Varför det skyddar stamceller, men inte cancerceller, har vi inga ledtrådar till.

En studie från 2017 visar att litiumbehandling också ger bättre skydd mot de hormonstörningar som kan uppstå vid strålning mot hypofysen och hypotalamus.

− Det var en positiv överraskning som vi inte hade väntat oss, säger Klas Blomgren. Resultat från pågående studier antyder att skador dessutom kan repareras även om litium ges flera år efter strålningen. Det kom Klas Blomgrens forskargrupp fram till genom att stråla möss i ung ålder och sedan behandla dem med litium när de hade uppnått tonåren. Behandlingen ledde till att nervceller i hippocampus återskapades och nästan kom tillbaka till normalnivå.

− Det här är en viktig upptäckt. Man måste inte ge litium under strålning utan det kan ha effekt även efteråt. Men sannolikt blir effekten bättre om det ges före eller under strålning. Frågan är dock om de lovande resultaten från djur går att överföra till människor. Litium har nyligen använts under strålbehandling på patienter med hjärntumörer i Kanada. Syftet var då att öka effekten mot en speciell variant av medulloblastom där tumörerna var extra motståndskraftiga mot strålning.

− De fick bra resultat på tumören och inga biverkningar av litium under strålningen. Det blev vi ju väldigt glada att höra. Efter de positiva beskeden från testerna i Kanada, och indikationerna från den egna forskningen, förbereds nu kliniska studier på patienter som behandlas för hjärntumörer.

Studie ska ta reda på om strålskadorna kan minska, och även ha de läkande effekter på hjärnan som forskarna har sett hos möss.

− Ja, för det vet vi faktiskt inte ännu. Men mycket talar för det, och det skulle förvåna mig om vi inte får positiva effekter. Sammanlagt ska 100 patienter mellan 5 och 18 år rekryteras till studien. Litium kommer att ges före, under och efter strålbehandlingen. Därefter ska neuropsykologiska undersökningar göras efter ett, två och fem år.

− Vi hoppas komma igång till våren 2019. Studien skulle kunna resultera i att vi får den första farmakologiska behandlingen i världen mot kognitiva komplikationer. Enligt Klas Blomgren är intresset för studien stort bland Sveriges cancercentrum. Patienter kommer även att rekryteras från andra nordiska länder, Frankrike och troligen Kanada.

− Våra kollegor i Paris och Toronto är de som vet mest om barnneuroonkologi. De tycker att våra resultat är jättespännande och vill vara med på tåget. Det känns som ett viktigt erkännande.

Hjärnskador efter cancerbehandling

Minnet fryser

I hippocampus sker omvandlingen från korttids- till långtidsminne. Det innebär att ett barn som har behandlats för hjärntumör kan minnas saker som de lärde sig innan sjukdomen, men har svårare att lära sig nya saker. I området finns stamceller, de delar sig ganska sällan och är viktiga för hjärnan. Även dessa celler skadas av en cancerbehandling. Det pågår forskning kring stamcellstransplantationer och om det kan få skadade områden att läka.

Nybildning av celler skadas

Barns hjärnor är känsliga för strålbehandling eftersom hjärnan inte är utvecklad och barnet växer. Strålbehandling påverkar ofta den kognitiva förmågan negativt eftersom behandlingen dödar celler som delar sig i hippocampus, det område i hjärnan som styr minne och inlärning. Det här innebär att barn som har fått strålning kan få problem med att lära sig nya saker och de följer inte den normala intellektuella utvecklingen.

Celler skadas och hjärnan åldras

Att operera i en barnhjärna ger skador i hela hjärnans funktion. Hur stora skadorna blir beror på var man skär och var tumören sitter. Barnet kan bli hjärntrött, en del barn beskriver det som en hårddiskkrasch. Det beror på att celler som delar sig skadas och hjärnan degenererar och blir mindre, utvecklingen stoppas. Hjärnan åldras i förtid och en del upplever demensliknande symptom, det vill säga minnesproblem och en förlorad kognitiv förmåga.

Ärrad hjärna

En hjärna som har varit utsatt för cytostatika, kirurgi och strålning är skadad för alltid. Det uppstår ärr som påverkar olika funktioner. Men hjärnan kan också skapa nya vägar för signaler och nya platser för de funktionerna. Hjärnan kan med andra ord återhämta sig. Studier har visat att litium kan hjälpa hjärnan att bilda nya nervceller och skydda mot akuta skador. Experimentella studier kring hur läkemedlet kan påverka hjärnan efter en cancerbehandling pågår i Stockholm och en klinisk studie tillsammans med svenska, danska och franska barnonkologiska kliniker och forskare håller på att förberedas.

Uppmärksamhet

När hjärnan utsätts för strålning kan barnet drabbas av uppmärksamhetsproblem. Det kan lätt drömma sig bort och tappa tråden kring vad de håller på med. Det blir lättare underaktiva och lite långsamma. Barnet kan också bli känsligt för ljud, ljus och uppleva en stark hjärntrötthet. När hjärnan är uttröttad går det inte att stoppa tröttheten. Den kommer snabbt och helt plötsligt orkar inte barnet göra något.

Läs, skriv och mattesvårigheter

Barn som har behandlats för cancer kan ha problem med att läsa, räkna och skriva. Det är ofta en följd av strålbehandlingen. De kan ha svårt att växla mellan olika räknesätt och de kan ha bekymmer med att lösa logiska problem, förstå resonemang i matematik och lätt glömma bort saker till nästa dag.

Signalhastigheten påverkas

Den vita substansen i hjärnan utvecklas upp till 40-årsåldern. Den har flera funktioner i hjärnan. Bland annat hjälper den till med signaler ut i kroppen. Om den vita substansen är intakt går signalerna fort, om den skadas går de långsammare.

Långsammare processer

Hjärnans processhastighet skadas, det blir svårt att hantera information lika snabbt som andra gör. Det leder till att syn- och hörselintryck går långsammare. De barn som har haft cancer får svårt att hantera alla signaler på alla nivåer samtidigt. Det gör det svårare att delta i ett socialt sammanhang. Barnet riskerar att ta allt bokstavligt, det hör men missar samtidigt mycket runt omkring. De kan också bli fysiskt långsammare än andra barn.