16x9 Image
Nyengagerad. Emelie Johansson från Söderhamn har förverkligat sina drömmar.

"Om alla skulle göra något litet, blir det något stort."

– Som engagerad i en aktiv förening behöver man inte vara med på allting. Men det lilla man gör kan betyda otroligt mycket för en annan människa. Det säger 24-åriga Emelie Johansson, nyutbildad sjuksköterska som precis har tagit steget att engagera sig i Barncancerfonden Mellansverige.

Ända sedan barnsben har Emelie Johansson drömt om att bli sjuksköterska och arbeta i Uppsala. Idag har drömmen gått i uppfyllelse. Emelie, som blev klar sjuksköterska i januari 2017, arbetar på ortopedens traumasektion vid Akademiska sjukhuset. Hit kommer ofta människor med skador efter dramatiska händelser, vilket kräver både kunskap och förståelse. Och just det har Emelie. Som 10-åring drabbades Emelie av cancer. Hon är frisk idag, men detta efter en lång och tuff sjukdomshistoria som började i hemstaden Söderhamn en fredag 2003.

– Jag cyklade till skolan som vanligt och fick plötsligt akut ont i höften, berättar Emelie. Jag gick in på toaletten flera gånger för att kolla om jag hade blåmärken eller något, men så var det inte. Det slutade med att pappa fick hämta mig, och trots att jag hade så ont, ville jag inte missa att åka till Stockholm som var planen för helgen. Vi åkte, men jag hade fortsatt mycket ont och orkade tillslut inte gå.

På måndagen åkte de in till sjukhuset. Ultraljud gjordes, varpå det beslutades att Emelie skulle genomgå en magnetröntgen i Hudiksvall. Dagen därpå bar det vidare till Karolinska sjukhuset i Solna. Där konstaterades det att Emelie hade en tumör i bäckenet. Men själv förstod hon först inte riktigt allvaret i beskedet.

 – Jag och min familj satt tillsammans med en läkare i ett samtalstum. Läkaren meddelade att jag ”troligtvis har cancer”. ”OK, troligtvis inte då”, tänkte jag. Men när min pappa sedan bröt ihop så förstod också jag. Jag trodde livet skulle ta slut där och då.

Nu började en omfattande utredning på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Prover gjordes och skickades till både USA och Tyskland. Där framkom det att Emelie drabbats av en för barn mycket ovanlig cancersjukdom; malign fibrosarkom – en bindvävstumör av grad 2. Emelie opererades, och det gick bra. Men bara några månader efteråt konstaterades en liten förändring och snart visade det sig att cancern var tillbaka och mer omfattande än tidigare. Tumören var nu av grad 3, och den enda utvägen var cytostatikabehandling och amputation. Antingen hela benet, eller en avancerad form av rotationsplastik (Van Nes). Det blev det senare.

Emelie under sjukdomstiden
Idag är Emelie färdigbehandlad och ”friskförklarad”, även om sjukdomen alltid kommer att vara en del av hennes liv. Under sjukdomstiden växte sig drömmen om att bli sjuksköterska allt starkare. Nu är den drömmen förverkligad. Emelie arbetar idag med att hjälpa andra människor, och hon har nyligen också tagit steget att engagera sig i Barncancerfonden Mellansverige, som hon själv har fått mycket stöd genom.

– Barncancerfonden har alltid funnits med och har betytt mycket för mig och min familj, berättar Emelie. Föreningslivet har inneburit en trygghet eftersom jag här har träffat många vänner med liknande erfarenheter som jag. Här behöver man inte förklara så mycket. Här vet man hur det är att få tuffa besked, att behöva lita på främmande människor och leva med känslan att vara i en bubbla. Jag tror att det var på mitt första ungdomsläger som jag bestämde mig för att själv engagera mig aktivt.

När Emelie fick jobb och bostad i Uppsala, tog hon kontakt med Barncancerfonden Mellansverige och Uppsalagruppen, som bland annat arrangerar aktiviteter för drabbade barn och familjer. Hon fick snabbt kontakt och kände att hon var behövd och kunde göra skillnad. Snart är hon en av arrangörerna för en bak- och pysselkväll på Barnonkologen, 95A (”Bonken”) den 13 december för alla som vill och har möjlighet.

– Även om man inte alltid kan eller orkar vara med på något som drabbad, är det ändå viktigt att kunna välja och att bli erbjuden aktiviteter, förklarar Emelie. Så var det för mig. Dessa små, men betydelsefulla aktiviteter, vill jag själv bidra med nu.

– Man behöver inte vara med på allting och lägga ner hela sitt liv i arbetet, fortsätter hon. Men det lilla man gör kan betyda otroligt mycket för en annan människa. Och det ger mig samtidigt så mycket tillbaka. Om alla skulle göra något litet, blir det något stort.

En klar anledning till att Emelie förverkligade sjuksköterskedrömmen, var den positiva upplevelse hon fick av barncancervården och den vårdpersonal hon själv mötte under sin resa.

– Ibland måste jag nypa mig i armen, avslutar Emelie. Mitt mål har alltid varit att bli sjuksköterska på Akademiska och att samtidigt få engagera mig inom barnonkologin.

– Nu är jag där!

Så engagerar du dig i Barncancerfonden Mellansverige:


Känn efter vad du vill och kan bidra med. Alla erfarenheter är värdefulla.

Kontakta din stadsgrupp eller annan stödgrupp, alternativt föreningsinformatör Jens Norberg, så hjälper vi dig. Välkommen att kontakta oss, vi finns här för dig.

Stöd i din närhet

Kontakt

Bak- och pysselkväll 13/12