Ny neuroblastomforskning utmanar gamla sanningar om barncancer
Neuroblastom är den vanligaste solida tumören utanför hjärnan hos små barn och kan variera från att självläka till att vara mycket svårbehandlad. En ny svensk studie, ledd av forskare vid Umeå universitet och Karolinska Institutet, visar nu att proteinet HIF2α – tvärtemot vad man tidigare trott – kan ha en skyddande roll vid denna cancerform.
Cancerformen neuroblastom drabbar det sympatiska nervsystemet hos små barn. Sjukdomen är ofta svårbehandlad, särskilt när tumörcellerna har många kopior av MYCN-genen som är välkänd för sin förmåga att driva på tumörtillväxt. I den nya studien beskriver forskarna hur en tidigare okänd mekanism kan påverka MYCN-nivåerna i tumören på ett lovande sätt och göra cancercellerna mindre aggressiva.
– Våra resultat visar att nivåerna av MYCN-proteinet sjunker när vi ökar mängden HIF2α i cancercellerna, säger Juan Yuan, en av forskarna bakom studien vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet.
Juan Yuan vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet.
Bromsad celldelning och tecken på mognad
Juan Yuan och kollegor visar att cancercellerna blev sämre på att växa när mängden HIF2α ökade. Dessutom bildade cellerna långa utskott, något som är typiskt för mogna nervceller.
Att cancerceller börjar växa långsammare och mogna ut till mer naturliga celler som normalt finns i kroppen är ofta ett gott tecken på att cancercellerna är på väg att bli mindre aggressiva. Rent praktiskt går det också bra att studera vad som händer genom att odla cellerna i labmiljö och titta på dem i mikroskop.
– Vi såg sedan även samma sak i vår djurmodell med neuroblastomtumörer. När HIF2α aktiverades så minskade tumörernas tillväxt, berättar Johan Holmberg, professor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, som har koordinerat studien.
Starkt samband med bättre prognos
Utöver djurstudierna så analyserade forskarna också stora mängder patientdata från barn med neuroblastom och såg att HIF2α i tumörer hänger ihop med bättre överlevnad. Resultaten går därmed på tvärs mot hur HIF2α tidigare har beskrivits i cancer.
– Tidigare forskning visar att HIF2α i vissa tumörtyper kan vara tumördrivande, men vi visar att den snarare är skyddande i neuroblastom, förklarar Johan.
Att det biologiska sammanhanget är avgörande blir med andra ord alltmer tydligt, men flera frågetecken återstår fortfarande.
– Det behövs nu mer forskning för att förstå mer exakt vad HIF2α gör i neuroblastom och framför allt hur den nya kunskapen ska användas på bästa sätt för att utforska nya behandlingsmöjligheter, fortsätter Johan.
Vad betyder detta för framtiden?
Studien öppnar för nya sätt att angripa neuroblastom, till exempel genom att försöka öka HIF2α-aktiviteten för att minska MYCN-nivåerna och få tumörcellerna att mogna och sluta dela sig.
– Vi hoppas att våra forskningsresultat ska bidra till nya behandlingsstrategier på sikt och finansieringen från Barncancerfonden har varit absolut avgörande för att komma dit vi är i dag, avslutar Johan.