Konstgjord spindeltråd kan hjälpa barn med cancer att få egna barn i framtiden

Även om de flesta barn i dag överlever sin cancer, drabbas många av så kallade sena komplikationer som kan innebära en stor påverkan på livet. En sen komplikation är påverkan på fertiliteten, det vill säga möjligheten att få egna barn i vuxen ålder. Forskaren My Hedhammar har hittat ett sätt att öka chansen – med hjälp av konstgjord spindeltråd.

Behandlingen för vissa former av barncancer kan innebära en ökad risk att drabbas av nedsatt fertilitet i vuxen ålder. Det kan handla om strålbehandling eller medicinering med vissa typer av cytostatika, som kan skada kroppens reproduktionsorgan.  

För vuxna kvinnor som drabbas av cancer, kan mogna äggceller plockas ut och frysas ner om det finns en risk att de skadas under behandlingen. Men för barn som ännu inte kommit i puberteten har det varit betydligt svårare att hitta en fertilitetsbevarande metod som fungerar, mycket på grund av att omogna könsceller är betydligt känsligare och svårare att bevara.  

My Hedhammar, professor i molekylär biovetenskap på KTH i Stockholm, forskar om proteiner som har förmågan att bilda tredimensionella strukturer. Den här typen av så kallade strukturella proteiner finns naturligt i människokroppen, bland annat i den bindväv som hjälper till att ge stadga och hålla ihop kroppens inre organ. 

Ett djur som verkligen bemästrat förmågan att använda strukturella proteiner är spindlar. My Hedhammar har länge fascinerats över spindeltrådens många positiva egenskaper. 

– Spindeltråd är stark, hållbar och samtidigt väldigt elastisk. Den kan också bilda tredimensionella strukturer, vilket gör att den på många sätt liknar våra kroppsegna proteiner, säger My Hedhammar. 

Används vid diabetes 

My Hedhammar har tillsammans med sitt forskarlag tagit fram en metod för att producera konstgjord spindeltråd. Den produceras i labbmiljö av bakterier som fått en bit spindel-dna inklippt i sin arvsmassa.  

I tidigare forskning har hon visat att den konstgjorda spindeltråden kan användas vid behandling av diabetes. Då användes spindeltråden för att ge skydd och stöd åt små insulinproducerande ”öar” av celler, som fick växa i en slags ställning av spindeltråd. Den tredimensionella strukturen av spindeltråd och insulinproducerande celler fördes sedan in i kroppen för att hjälpa till att producera eget insulin.  

Vill göra nytta  

Så hur kan då spindeltråd användas för att hjälpa cancerdrabbade flickor att skaffa biologiska barn i vuxen ålder?  

– Jag vill gärna bedriva forskning som kan bidra till att göra nytta, det är en stor drivkraft för mig. Så när jag fick veta att det redan pågick forskning om att bevara äggstocksvävnad vid barncancer så tänkte jag direkt att här fanns ett område där jag kanske kunde bidra.  

My fick kontakt med Kenny Rodriguez-Wallberg, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare på Karolinska Institutet, som under lång tid forskat om barncancer och fertilitet. Hon är en av få läkare i världen som har lyckats ge en barncanceröverlevare biologiska barn genom att tidigare nedfryst äggstocksvävnad återinförts i vuxen ålder.   

Ett skyddande stöd 

I det gemensamma projekt som nu startats mellan KTH och KI är tanken att testa om den konstgjorda spindelvävnaden kan fungera som ett skyddande stöd som cellerna kan fästa i, en slags tredimensionell klätterställning. I och med att spindeltråden är elastisk och har samma mekaniska egenskaper som den naturliga vävnaden, kan den vara följsam och därigenom bättre skydda de omogna äggcellerna under nedfrysning och upptining. Förhoppningen är att fler celler ska kunna bevaras genom nedfrysning, men också att spindelproteinet ska bidra till att återtransplantation av äggstocksvävnad ska lyckas bättre.  

– Den proteinstruktur som vi nu arbetar med har många likheter med den kroppsegna proteinstrukturen som omger äggstocksvävnaden. Så förhoppningen är att cellerna ska känna sig hemma och hållas ihop till en vävnad. 

Första steget är nu att anpassa det mikroskopiska formatet på den konstgjorda spindeltråden så att det passar just äggstocksvävnad. Därefter ska metoden för nedfrysning anpassas till små prover av äggstocksvävnad, men också enstaka omogna äggceller, som då får stöd av spindeltråden. 

– Målet är att vi gemensamt ska hitta bra metoder för nedfrysning, upptining och återtransplantation som är lätta att använda och som ger en hög grad av överlevnad hos cellerna.  

Viktigt med samarbete 

Det treåriga forskningsprojektet har fått stöd från Barncancerfonden genom en utlysning där just teknikutveckling i kombination med medicinsk forskning stod i fokus. 

– Det är jättekul att Barncancerfonden satsar på det här. Att de har modet att stötta forskning som går lite utanför boxen.  

My Hedhammar tycker också att det är väldigt utvecklande att jobba med projekt som kräver samarbete mellan olika discipliner.  

– Det här projektet är också ett typiskt exempel på något som inte går att komma i mål med var för sig. Jag tror det är otroligt viktigt att kombinera teknikutveckling med medicinska applikationer, som vi gör här. 

Samtidigt är My medveten om att det kan dröja länge innan den metod hon nu utvecklar kan användas av de läkare som behandlar barncancer. Alla nya metoder måste först testas genom så kallade kliniska studier för att säkerställa att de är säkra att använda och att de är bättre än de metoder och behandlingar som används i dag. Men My tror att det finns goda chanser att den konstgjorda spindeltråden hon varit med och utvecklat kan hjälpa cancerdrabbade barn.   

– Det skulle vara fantastiskt om min forskning i framtiden kan ge ökade möjligheter för överlevare att skaffa egna barn.  

”För många jag träffar är egna barn meningen med livet”

Kenny Rodriguez-Wallberg är en av många barncancerforskare som arbetar för att livet efter behandling ska bli så bra som möjligt. Hon forskar om fertilitet efter cancer och vill att alla barn som drabbas av cancer ska få möjlighet att själva skaffa egna biologiska barn när de blir vuxna.

Läs mer