Ny kunskap om ovanliga sarkom kan bana väg för framtida behandlingar

Ovanliga sarkom är ibland svåra att behandla och drabbar ofta barn och unga. Forskaren Malin Lindén vill förstå de biologiska mekanismer som driver tumörerna. Den kunskapen kan bidra till att identifiera nya läkemedelsmål och framtida behandlingsstrategier. I tidiga försök har Malins forskargrupp vid Göteborgs universitet sett lovande resultat med en kombination av läkemedel som bromsar tumörernas tillväxt.

Sarkom är cancer som uppstår i kroppens stödjevävnader, till exempel muskler, fett, bindväv eller skelett. Det finns många olika sorters sarkom och eftersom varje diagnos är ovanlig är det svårt att samla stora patientgrupper till studier.

Malin Lindén studerar sarkom där cancercellerna drivs av en så kallad genetisk fusion. Det betyder att två gener har kopplats ihop på fel sätt. Den nya genkombinationen kan påverka vilka gener som är aktiva i cellen.

– I flera av de här tumörsjukdomarna finns inte mängder av mutationer, utan en återkommande förändring som driver mycket av tumörutvecklingen. Det gör det möjligt att fokusera på en central mekanism i sjukdomen, säger Malin Lindén.

Malin Lindén har stöd från Barncancerfonden för sin forskning om ovanliga sarkom. Hon undersöker om cancercellernas styrsystem kan bana väg för nya behandlingar.

Sarkom drabbar barn och unga

Flera av sarkomtyperna drabbar barn och unga. En del har dålig prognos, och det saknas ofta behandlingar som riktar sig mot själva orsaken till sjukdomen. Därför behöver forskarna förstå mer om vad som får cancercellerna att växa.

– Jag arbetar med sarkom eftersom jag tycker att det är viktigt att bidra till forskning om ovanliga tumörsjukdomar. Förhoppningen är att forskningen ska leda till förbättrad överlevnad och färre biverkningar för patienter med sarkom. Att forska på ovanliga sjukdomar har sina utmaningar, men det är också väldigt givande när man kan bidra med mer kunskap och nya potentiella läkemedelsmål, säger Malin Lindén.

Nya möjliga läkemedelsmål

En viktig del av forskningen handlar om epigenetik. Det kan beskrivas som cellens sätt att styra vilka gener som ska vara på eller av. Alla gener finns i DNA:t, men alla ska inte vara aktiva samtidigt. Om styrningen blir fel kan cellen börja dela sig okontrollerat. Forskargruppen har bland annat studerat ett proteinkomplex som hjälper cellen att öppna och stänga olika delar av arvsmassan. De har också sett att ett protein som påverkar hur gener används verkar spela en viktig roll för hur tumörcellerna styr sina gener.

– Vi vill förstå vad fusionsproteinet gör i cellen. När vi ser vilka proteiner och komplex det samspelar med kan vi också hitta nya möjliga läkemedelsmål, säger Malin Lindén.

Juli är den internationella sarkommånaden då organisationer, patienter och anhöriga runt om i världen uppmärksammar sarkom. Den 9 juli uppmanades allmänheten att klä sig i gult för att visa sitt stöd i kampen mot sarkom. 

Lovande effekt i tidiga försök

Med den nya kunskapen har forskargruppen testat en kombination av två läkemedel som riktar sig mot epigenetiska system som styr genernas aktivitet. Först testades behandlingen på cancerceller i laboratoriet. Då såg forskarna att läkemedlen tillsammans dödade fler cancerceller än när de användes var för sig.

Sedan testades behandlingen i musmodeller. Med ett läkemedel i taget växte tumörerna långsammare. Med kombinationen minskade tumörerna, och i vissa fall gick det inte längre att hitta några tumörceller.

– Vi är väldigt glada över resultaten. De tyder på att behandlingen direkt motverkar funktionen hos fusionerna och de epigenetiska processer som driver tumörcellerna, säger Malin Lindén.

Malin Lindén betonar att resultaten fortfarande är tidiga. De är ännu inte publicerade och behöver granskas, bekräftas och utvecklas vidare innan en behandling kan testas på patienter.

Internationellt samarbete krävs

Eftersom varje sarkomdiagnos är ovanlig behöver forskare samarbeta över både sjukhus- och landsgränser. För att förstå sjukdomarna bättre och kunna pröva nya behandlingar behövs större nätverk där forskare och läkare delar kunskap och material.
Malin Lindén deltar i internationella samarbeten kring sarkomforskning. Vid ett möte i London presenterade hon den aktuella forskningen för andra forskare och läkare inom området.
– När patientgrupperna är så små är det viktigt att samarbeta internationellt. Annars är det svårt att komma vidare från en lovande mekanism till något som kan prövas i större sammanhang, säger hon.

Malin Lindén deltar i internationella samarbeten kring sarkomforskning. Vid ett möte i London presenterade hon den aktuella forskningen för andra forskare och läkare inom området.

– När patientgrupperna är så små är det viktigt att samarbeta internationellt. Annars är det svårt att komma vidare från en lovande mekanism till något som kan prövas i större sammanhang, säger hon.

Malin Lindén deltar i internationella samarbeten kring sarkomforskning. Vid ett möte i London presenterade hon den aktuella forskningen för andra forskare och läkare inom området.

– När patientgrupperna är så små är det viktigt att samarbeta internationellt. Annars är det svårt att komma vidare från en lovande mekanism till något som kan prövas i större sammanhang, säger hon.

Forskning som gör verklig skillnad

Malin Lindén är civilingenjör i grunden och har en doktorsexamen inom biomedicin. I dag leder hon forskning som kombinerar kunskap om celler, avancerad dataanalys och försök i laboratoriet. En stor del av arbetet handlar om att hitta viktiga mönster i stora mängder data.

– Det roliga är att man ibland tittar på något som ingen annan har sett tidigare. Man får ett resultat och försöker förstå vad det betyder och hur man kan gå vidare, säger hon.

Anslaget från Barncancerfonden betyder mycket för Malin Lindén och ger henne möjlighet att fortsätta forskningen under de kommande åren.

Hennes drömscenario är att forskningen ska leda till behandlingar som gör verklig skillnad.

– Om den här forskningen kan leda till kliniska studier och bli en behandling som gör att fler överlever och får färre biverkningar, då har vi nått långt. Även om patientgrupperna är små kan forskningen göra stor skillnad, säger Malin Lindén.