”Jag vill bidra till en mer skonsam behandling av Ewing sarkom”

Genom att hitta vinnande kombinationer av läkemedel som kan blockera ett specifikt protein hoppas barncancerforskaren Christoffer Vannas utveckla mer skonsam behandling för den aggressiva cancerformen Ewing sarkom. Men inte nog med det, han är också en ny metod på spåren för att på ett mer skonsamt sätt följa hur behandlingen går – och på sikt förhindra återfall.

Sarkom är en grupp cancersjukdomar som uppstår antingen i skelettet eller i mjukdelar, till exempel muskler eller bindväv. Även om överlevnaden har ökat för vissa typer av sarkom så är prognosen fortfarande dålig för andra. En av dem är Ewing sarkom, en sjukdom som främst drabbar lite äldre barn och unga vuxna. 

– Det är en väldigt aggressiv cancerform med en stor risk för spridning i kroppen. Tack vare forskning har vi nu en överlevnad på mellan 70 och 80 procent, men den kommer med ett högt pris. De behandlingar vi ger är tuffa och kan leda till påverkan på kroppen, till exempel infertilitet eller sekundär cancer, säger Christoffer Vannas, onkolog och cancerforskare vid Sahlgrenska akademin. 

Traditionellt behandlas Ewing sarkom med en kombination av operation, strålning och cytostatika. Behovet av forskning för att hitta behandlingsalternativ som minskar risken för sena komplikationer, men som också kan vara mer effektiva i de fall där prognosen är sämre, är stort. 

Tidigt intresserad av forskning 

För Christoffer Vannas har forskningsintresset alltid funnits där, nyfikenheten och viljan att ta reda på hur det går till att etablera ny kunskap – kunskap som sen kan leda till nya tekniker eller nya och förbättrade behandlingsmetoder.  

Efter ett par terminer på läkarutbildningen blev han antagen till Amanuensprogrammet, ett program som låter läkarstudenter i Göteborg forska samtidigt som de studerar. Det skulle visa sig vara en riktig lyckträff. Hans forskningshandledare höll på med cancerforskning – så det blev naturligt för Christoffer att själv söka sig till onkologin.  

– Sen har jag blivit kvar! Onkologi är ett spännande och mångfacetterat fält inom medicinen som kräver en bred kunskap både om sjukdomen i sig men också om andra sjukdomar och hur de påverkar kroppen – och psykologi. Det holistiska synsättet känns viktigt inom cancervården – framför allt när det handlar om barn.  

Christoffer Vannas forskning handlar just nu om att försöka hitta mer skonsamma sätt att bekämpa Ewing sarkom med hjälp av nya, målinriktade läkemedel. Att det är en sjukdom som främst drabbar äldre barn och unga vuxna ger honom extra motivation.  

– De unga vuxna patienter som jag träffar är i en fas i livet då de normalt inte ska behöva tänka på sjukdomar. Deras fokus är att bli vuxna, de ska planera sin framtid. Vi tänker också på cancer som den äldre människans sjukdom. Det gör att det är extra tufft som läkare att träffa de patienter som är yngre, som egentligen inte ska drabbas av de här sjukdomarna.  

I cancerceller inträffar ofta mutationer, det vill säga olika fel i den genetiska koden som uppstår i samband med att cellerna delar sig. Ibland kan de genetiska felen ge upphov till helt nya gener, som kallas fusions-onkogener. De har visat sig viktiga för uppkomsten av vissa typer av barncancer. Det som gör Ewing sarkom speciellt är att en specifik typ av fusions-onkogen återkommer hos nästan alla patienter. – Det här har varit känt länge, men först nu har forskningen kunnat visa att fusions-onkogenen interagerar med en grupp proteiner, som i sin tur bidrar till att driva cancerns tillväxt, säger Christoffer. 

Med den nya upptäckten föddes en ny fråga – hur kan vi förhindra att det sker? 

– Om vi kan hitta substanser som blockerar den här processen och därmed hindrar cancern från att växa, då har vi en ny möjlig behandlingsväg för Ewing sarkom, säger Christoffer.  

Testat många olika substanser 

Christoffer Vannas och det forskarteam han tillhör har gjort tester med många olika substanser för att se om de kan hitta någon som kan blockera det protein som driver tillväxten av cancercellerna. Och de många testerna i labbmiljö har givit resultat. 

– Vi har hittat ett läkemedel som uppvisar god potential i våra experimentella system. Förhoppningsvis kan vi göra ytterligare tester, och så småningom även kliniska studier. Men det ligger längre fram i tiden. 

Dessutom tror inte forskargruppen att det räcker med att hitta en effektiv substans. Tidigare studier av Ewing sarkom har visat att det är en cancerform som snabbt utvecklar resistens mot läkemedel, det vill säga att om en signalväg i cellerna slås ut så kan en annan ta över, och därigenom kan cancern fortsätta växa. 

– Kan vi behandla med en kombination av två olika preparat, som slår på två olika signalvägar i cellerna, då kan vi få en mycket bättre respons och samtidigt förhindra resistens. 

Mer skonsam metod för uppföljning 

Förutom arbetet med att testa nya läkemedel arbetar Christoffer Vannas med ett annat spännande forskningsprojekt som kan innebära stora förbättringar för de barn och unga vuxna som behandlas för Ewing sarkom.  

I dag används regelbundna röntgenundersökningar för att ta reda på om behandlingen fungerar. Men att regelbundet utsätta kroppen för röntgenstrålning innebär en risk, eftersom strålningen i sig kan öka risken för cancer. Ju yngre patienten är, desto högre är riskerna med den strålning som en röntgenundersökning innebär, eftersom kroppen fortfarande växer. 

– Röntgen har länge varit det enda stadiga benet vi har att stå på för att se hur patienten svarar på behandlingen. Men det är en svårtolkad undersökning, det kan vara svårt att skilja tillväxt av cancerceller från till exempel en inflammation eller spår av tidigare behandling, säger Christoffer Vannas.    

Nu utvecklar hans forskargrupp en metod som skulle kunna innebära att röntgenundersökning kan ersättas med ett enkelt blodprov som kan mäta förekomst och halt av olika biomarkörer.  

En sådan biomarkör är så kallat ctDNA(cirkulerande tumör-DNA) som skickas ut från cellerna till blodbanan. Med ett blodprov kan halten ctDNA mätas, vilket kan ge en indikation på hur behandlingen går. Mängden ctDNA kan till exempel berätta något om storleken på tumören och hur aktiv tillväxten är. 

– Tanken är också att det här kan vara ett sätt att tidigt upptäcka återfall. För om det plötsligt dyker upp ctDNA i blodet innebär det antagligen att det också finns cancerceller i kroppen, säger Christoffer Vannas. 

Förutom ctDNA kommer forskargruppen även att testa andra biologiska markörer, som till exempel olika typer av proteiner, för att se vilka som bäst kan ge svar på hur behandlingen går.  

En stor ära 

Christoffer Vannas får stöd av Barncancerfonden för sin forskning genom så kallade forskarmånader avsedda för läkare. Stödet har inneburit att Christoffer kunnat fokusera mer helhjärtat på forskningen under längre perioder, istället för att försöka hinna med att forska vid sidan av arbetet som läkare. 

– Det känns så skönt att kunna avsätta tid under ett par månader varje år för att i lugn och ro kunna bidra med bra och genomtänkt forskning. Det känns också som en stor ära för mig att Barncancerfonden visar intresse för det vi gör, att de tycker att vår forskning är spännande och bra.  

Att det dessutom innebär att han inte behöver tillbringa riktigt lika många sena nätter och helger i labbet är ytterligare en bonus – inte minst för att få tillvaron att gå ihop med familj och livet i stort.  

Att forskningen ligger Christoffer Vannas varmt om hjärtat är uppenbart. Genom att kombinera forskning med kliniskt arbete får han det bästa av två världar – och bidrar samtidigt till att fler barn ska kunna överleva sin cancer. 

– Kan jag bota en ung vuxen så innebär det att de har ett helt liv framför sig som de annars inte hade haft. Att få möjlighet att rädda en ung människas liv, det är väldigt stort.  

Christoffer Vannas

Ålder: 33 år. 

Titel: Snart färdig ST-läkare i onkologi, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg. 

Stöd från Barncancerfonden: Forskarmånader för kliniker.  

Forskar om: Utveckling av nya läkemedelsterapier och plasmabaserad monitorering för patienter med Ewing sarkom. 

Om biomarkörer

  • Biomarkörer utgör ett alltmer effektivt verktyg inom precisionsmedicinen när behandlingen ska individanpassas för att ge rätt medicin till rätt patient vid rätt tidpunkt
  • En biomarkör ger biologisk information om något mätbart i kroppen, till exempel koncentrationen av ett visst protein, och används för att göra medicinska bedömningar
  • En biomarkör kan till exempel säga något om risken att utveckla cancer, risken att återinsjukna i cancer eller sannolikheten att svara på en viss typ av behandling
  • Biomarkörer mäts ofta i kroppsvätskor såsom blod eller urin, men kan också analyseras i tumörvävnad
  • En biomarkör måste vara stabil och gå att mäta på ett objektivt sätt
  • Cirkulerande tumör-DNA (ctDNA) är ett exempel på en biomarkör som kan användas för att övervaka svar på behandling samt ge en indikation på om cancern är på väg tillbaka efter att behandlingen är avslutad