”Jag vill hitta resultat som kan göra skillnad i barns liv”

Jessica Nordlund är en av många forskare vars viktiga arbete finansieras av Barncancerfonden. Hennes forskning vid Uppsala universitet går ut på att med hjälp av genetiska analyser lära sig mer om varför vissa typer av leukemiceller är resistenta mot läkemedel.

När ett barn drabbas av akut lymfatisk leukemi, ALL, använder läkare ett väl utprövat och standardiserat behandlingsprotokoll. Det är framför allt olika typer av cytostatika, en typ av läkemedel som dödar cancerceller, som används för att bekämpa cancern. Behandlingen är effektiv, ungefär 90 procent av barn som drabbas av ALL överlever.

Men för vissa barn fungerar inte cytostatikabehandlingen. Det kan bero på att cancercellerna av någon anledning är resistenta, det vill säga att de lyckas överleva trots behandlingen.

I takt med att tekniken har utvecklats görs allt mer forskning om hur cancercellernas genetiska uppsättning kan påverka möjligheten till effektiv behandling. Jessica Nordlund, docent vid Uppsala universitet, har ägnat större delen av sin forskarkarriär åt att få fram mer kunskap om leukemicellers genetik och hur olika mutationer och andra genetiska fel kan bidra till att vissa cancerceller blir resistenta.

Kom till Sverige som utbytesstudent

Jessica Nordlund är uppvuxen i USA men kommer från en familj som utvandrat från Sverige. När hon under tiden som läkarstudent blev erbjuden en termin som utbytesstudent – ja då föll valet på Örebro.

Under utbildningens gång hade Jessica blivit alltmer intresserad av molekylärbiologi och genetik. Hon valde att fördjupa sig genom att läsa vidare i Uppsala – och där blev hon kvar. Samtidigt lades planerna om att läsa till läkare på hyllan.

– Det här var runt 2003 och projektet med att identifiera och kartlägga hela människans arvsmassa var i sin slutfas. Jag var så fascinerad av möjligheterna som det innebar, det var en riktig aha-upplevelse för mig.

Stor utveckling inom genteknik

Nu, tjugo år senare, är Jessica fortfarande lika fascinerad av genetik. Hennes forskningskarriär har gått hand i hand med den enorma utveckling som skett inom området, och hon har haft förmånen att få vara med och utveckla och testa nya forskningsmetoder som kändes som ren science fiction när hon startade sin forskarbana.

– Jag kom in i precis rätt tid. I mitt doktorandprojekt fick jag möjlighet att göra en av de allra första sekvenseringarna av genom som gjordes i Sverige. Det var på mina prover med leukemiceller.

Små genetiska variationer

Det är också tack vare den tekniska utvecklingen som Jessica kan studera läkemedelsresistens i enskilda celler. Tidigare forskning har visat att cancerceller, när de odlas i laboratorium, kan utveckla läkemedelsresistens. Det innebär att de på något sätt kan skydda sig mot läkemedel och överleva till exempel behandling med cytostatika.

I ett och samma cancerprov, till exempel från benmärgen på ett barn som drabbats av akut lymfatisk leukemi, kan det finnas flera olika typer av cancerceller. Det rör sig om små genetiska variationer som gör att cancercellerna kan delas in i olika subgrupper. När ett barn drabbas av ett återfall kan det vara just en sådan subgrupp av cancerceller som överlevt behandlingen och därefter börjat växa till sig.

Tidigare har det inte gått att dela upp ett cancerprov i de här olika subgrupperna, utan den genetiska sekvenseringen har givit ett genomsnittligt resultat av alla olika celltyper som ingått i provet. Men nu har tekniken kommit i kapp.

– Det har blivit möjligt att analysera enskilda celler, så kallad single-cell analys. Vi kan ta de celler som blivit resistenta och göra en genetisk analys för att försöka förstå vilka egenskaper som leder till att vissa läkemedel inte fungerar på just den celltypen, säger Jessica.

Kan leda till mer effektiv behandling

Studien går ut på att först göra en så kallad ex vivo läkemedelskartläggning, där cancerceller från barn som drabbats av leukemi odlas i ett laboratorium och där utsätts för en rad olika läkemedel.

För en del av proverna kan Jessica och hennes forskarteam se att det finns celler som överlever vissa av de läkemedel som testas, trots att det är läkemedel utformade för att ta död på cancerceller.

– Vi kan se att vissa celltyper går in i ett slags viloläge, där de inte längre är känsliga för läkemedlet utan kan skydda sig och överleva. Lite som en igelkott som rullar ihop sig när den anar fara. Vi vet inte varför cellerna gör så, men om vi kan ta reda på varför, och framför allt hur cellerna skyddar sig, så kan vi också lära oss mer om hur ett läkemedel ska vara utformat för att vara effektivt mot just den celltypen.

Sverige ligger i framkant

Jessica är väldigt tacksam över det stöd som Barncancerfonden ger till forskningen. Inte minst till Biobanken, där prover från barncancerpatienter finns sparade sen många år tillbaka.

– Det är en enorm fördel att vi har Biobanken, den är oerhört viktig för vår forskning.

Jessica får också mer direkt stöd av Barncancerfonden, både i form av en högre forskartjänst och flera olika projektanslag.

– Jag tycker det är häftigt att Barncancerfonden satsar så mycket på forskning. Det är också jättebra för Sverige, att vi ligger i framkant.

För egen del hoppas Jessica att hennes forskning ska kunna bidra till att fler barn ska få en mer individanpassad och målriktad behandling.

– Jag hoppas att vi kan få resultat som i förlängningen kan påverka en patients liv. All forskning jag gör syftar till att ta fram en behandling som är mer effektiv och samtidigt mer skonsam, så att fler barn ska överleva och få ett bra liv efter cancern.