Här kan du läsa utvalda artiklar ur Barncancerrapporten 2018.

Årets rapport undersöker under vilka omständigheter cancerdrabbade barn i Sverige behandlas eller deltar i kliniska studier utomlands och varför en del föräldrar på eget initiativ söker upp behandlingar utomlands för sina sjuka barn. Barncancerrapporten i år fokuserar även på vad det är som gör att cancerdrabbade barn dör av sjukdomen och vilka frågor forskarna behöver finna svar på för att alla barn ska överleva.

kerstin_ledare_2018_1440x810_webb.jpg

Stort förtroende för barncancervården

Insamlingar för cancerdrabbade barn vars familjer söker behandlingar utomlands får stor medial uppmärksamhet. Men det är få barn som behandlas utomlands på familjens eget initiativ.

Läs mer
shutterstock_365364941_1440x810_webb.jpg

Intresset för barncancervård utomlands ökar

Svenska föräldrars intresse för att på eget initiativ söka vård utomlands för sina svårt cancersjuka barn ökar. Men hittills är det ytterst få barn som genomgått sådan behandling, enligt en undersökning av Barncancerfonden.

Läs mer
IMG_8382_1440x810_webb.jpg

”Gör det lättare för svenska barn att delta i utländska studier”

Sverige bör underlätta för svenska cancersjuka barn att delta i utländska kliniska studier. Det menar Beatrice Melin, professor i onkologi vid Umeå universitet och Sveriges kommuner och landstings (SKL) nationella cancersamordnare.

Läs mer
171122mirakristoffer3961_1440x810_webb.jpg

”Hade vi inte gjort allt så hade vi svikit henne”

Läkarna sa redan från början att Alicia inte skulle överleva sin hjärntumör. Men Mira Dehghani och Kristoffer Johansson vägrade att ge upp. De hittade en ny behandling i Storbritannien – och samlade in de stora summor pengar som krävdes.

Läs mer
barncancer-9-Linn_1440x810_webb.jpg

”Mitt barn ska inte utsättas för experiment”

Eric, 7 år, fick diagnosen diffust ponsgliom i februari 2017. Ett halvår senare var han död. Behandling utomlands var aldrig ett alternativ för familjen. – Jag som lekman kan ju inte googla mig till bättre kunskap i ämnet än vad läkarna har, säger Eva Pettersson.

Läs mer
annikastrandhall_3_1440x810_webb.jpg

"Jag har stor förståelse för att man som förälder vill pröva varje möjlighet.”

Att föräldrar på eget initiativ söker vård utomlands åt sina svårt cancersjuka barn är snarare ett tecken på kärlek till sina barn, än ett betyg på den svenska vården. Det menar socialminister Annika Strandhäll (S).

Läs mer
op_sal_1440x810_webb.jpg

”Sjukvård ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet”

Det är väl känt att oprövade behandlingar kan vara skadliga för patienterna. – Samtidigt är det viktigt att inte skuldbelägga föräldrar som på eget initiativ söker viss behandling utomlands. De gör det som de anser är bäst för sina barn, säger Kerstin Sollerbrant, som är forskningschef på Barncancerfonden.

Läs mer
Vilfred04_fotoMagnusLiamKarlsson_1440x810_webb.jpg

Med Vilfred mot framtiden

I ett nationellt pilotprojekt ska alla cancersjuka barn genomgå en total analys av arvsmassan. Det ger underlag till fler kliniska prövningar – och det är så som forskarna fick chansen att rädda livet på Vilfred Lindqvist, i dag 5 år gammal.

Läs mer
mats-heyman-1440x600.jpg

Så drabbar barncancer

Varje år dör ett sextiotal barn av cancer i Sverige. De dör av sin sjukdom – oftast av att cancern kommer tillbaka, av behandlingen eller av ny cancer. – Att bota alla känns långt borta. Men hoppet står till forskningen, säger barnonkologen Mats Heyman.

Läs mer
jonas_abrahamsson_1440x810_webb.jpg

Den svåra balansgången

Akuta komplikationer är den näst vanligaste dödsorsaken bland cancerdrabbade barn. De uppstår i början av en cancerdiagnos eller under behandlingen. – Det är en svår balansgång att ge mycket behandling för att få bort cancern samtidigt som barnet inte får för svåra biverkningar och återhämtar sig till nästa kur, säger barnonkologen Jonas Abrahamsson.

Läs mer
150528_2_0130_Print_1440x810_webb.jpg

Så sprider sig barncancer

Aggressiv cancer växer snabbt och sprider sig – och är svårare att bota. Mekanismerna bakom spridningen är föremål för forskning som kan leda till nya behandlingsformer. – Vi letar metoder som kan förhindra eller stoppa tumörtillväxt. Målet är att människor ska kunna leva med en stabil tumör eller sovande metastaser utan att ha några problem, säger Yihai Cao, professor vid Karolinska institutet.

Läs mer
180123_2_0286-4_PRINT_fix_1440x810_webb.jpg

Cancercellen gömmer sig

Nära ett av fyra barn som har behandlats för cancer drabbas av återfall eller blir resistenta mot den behandling som ges. Forskarna försöker nu förstå vad som krävs för att förutse vilka som drabbas, vad som händer i cellerna vid återfall och hur en cancercell kan gömma sig och skapa nya tumörer.

Läs mer
150528_2_0127_Print_1440x810_webb.jpg

Hälsosamt liv viktigt efter cancer

Enstaka barncanceröverlevare dör till följd av sena komplikationer, till exempel av en ny tumör eller hjärt- och kärlsjukdom. – Men vi måste komma ihåg att de siffror som finns gäller dem som behandlades för länge sedan. Det blir hela tiden bättre, säger Marianne Jarfelt, barnonkolog i Göteborg.

Läs mer
IMG_6665_1440x810_webb.jpg

Paradigmskifte för att fler ska leva

Hittills har en viktig väg för ökad överlevnad varit att ge hårdare behandling, men nu behöver barncancervården framför allt nya metoder. Andelen barn som dör av behandlingen närmar sig nämligen andelen som dör av sin sjukdom. – Vi har nått vägs ände när det gäller att göra behandlingen intensivare. Därför behöver vi nya behandlingsprinciper för att det ska bli bättre, säger Mats Heyman, barnonkolog och ansvarig för Barncancerregistret.

Läs mer
lab_2_1440x810_webb.jpg

Så påverkas hjärnan

Cecilia Follin studerar vuxna leukemiöverlevare som behandlats med strålbehandling mot huvudet, för att undersöka dels hur detta påverkat risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom, dels hur hjärnan har påverkats av strålbehandlingen.

Läs mer
joakim_lundeberg_1440x810_webb.jpg

Ny teknik avslöjar aggressiva tumörer

Med ny digital teknik gör Joakim Lundeberg, professor vid KTH, avancerade analyser av tumörcellernas genetiska egenskaper. – Man ser mönster som man inte ser i mikroskopet, säger han.

Läs mer