"Jag har stor förståelse för att man som förälder vill pröva varje möjlighet.”

Att föräldrar på eget initiativ söker vård utomlands åt sina svårt cancersjuka barn är snarare ett tecken på kärlek till sina barn, än ett betyg på den svenska vården. Det menar socialminister Annika Strandhäll (S).

Annika Strandhäll säger att hon har svårt att föreställa sig vilken hemsk situation det måste vara att som förälder uppleva att ens barn får cancer.

– Jag har stor förståelse för att man som förälder vill pröva varje möjlighet till behandling av sitt barn, även om det är metoder som är så oprövade att den offentligfinansierade vården inte kan gå i god för dem. Samtidigt är detsjälvklart problematiskt att det ibland kan handla om helt oprövade metoder, som inte nödvändigtvis följs upp på ett strukturerat sätt och där skyddet för den enskilde patienten riskerar att vara väldigt svagt.

Kan det ses som ett betyg på svensk barncancervård?

– Jag tror att man snarare ska se det som ett tecken på föräldrars kärlek till sina barn, än som ett betyg på den svenska barncancervården – eller för den delen den vård inom och utanför EU dit barn kan remitteras från Sverige, vilket ju också händer.

I flera uppmärksammande fall har föräldrar valt vård utomlands som inte bygger på vetenskap eller beprövad erfarenhet. Vad innebär det?

– Att man inte har den försäkran som det innebär att söka vård inom den offentligfinansierade sjukvården, att den bygger på just vetenskap och beprövad erfarenhet.

– Det innebär en tydlig chansning och ett risktagande, både vad gäller eventuell effekt och patientsäkerhet under behandlingen. Dessutom är det svårt att veta vilka de eventuella biverkningarna är. Det är ett risktagande.

» Det är självklart problematiskt att det ibland kan handla om helt oprövade metoder ( ...) där skyddet för den enskilde patienten riskerar att vara väldigt svagt. «

Bör samhället stoppa föräldrar från att ta sina sjuka barn utomlands för vård som inte bygger på vetenskap ellerbeprövad erfarenhet?

– Det är viktigt att den svenska vården ger all information man har om vård utomlands i de aktuella fallen till föräldrarna, inte minst om vilka risker man ser.

Vad betyder det för svensk sjukvård om fler väljer privat cancervård utomlands finansierad via exempelvis crowdfunding?

– Jag vill inte att det ska behövas. Men det är långt kvar innan forskningen hittat botemedel för all slags cancer, och då kommer vi säkert att se att den som inte kan få vård inom ramen för den beprövade, offentligfinansierade hälso- och sjukvården söker mer experimentella behandlingar utomlands. Det behöver inte få konsekvenser för den svenska sjukvården i sig, mer än att det är viktigt att man ger bra information – i den mån man har den – om utlandsvård och vilka risker man ser.

Finns det en risk för att desperata föräldrar blir lurade?

– Ja, självklart finns det en risk att desperata föräldrar bli lurade. Det är också en bidragande orsak till att det är viktigt att den svenska vården ger all information man har om den typ av vård det kan handla om, så att familjerna kan fatta informerade beslut. Jag tror också att just saklig information är den bästa insats samhället kan göra – förutom att vi självklart hela tiden måste utveckla barncancervården så att vi kan bota, behandla och lindra så stor del av olika former av barncancer som möjligt