GMS Barncancerpredisposition

Barncancer är oftast inte ärftligt men vi vet sedan tidigare att man kan ha en predisposition för att drabbas av cancer som barn. Projektet Childhood Cancer Predisposition (ChiCaP) hittar nu de medfödda genetiska tillstånd som ökar risken för barncancer. ChiCaP är en del av det större projektet GMS Barncancer som erbjuder alla barn med cancer helgenomsekvensering av DNA från både tumören och normal vävnad vid diagnos.

Det finns sällan några tydliga svar på varför ett barn utvecklar cancer, men livsstil anses inte vara en bidragande orsak. Det är i stället mer troligt att något slumpmässigt råkar gå fel under den intensiva celldelningen som sker hos en individ som växer. Men hos drygt tio procent av barnen som diagnosticeras med cancer går det att hitta en medfödd genetisk förklaring. I projektet Genomic Medicine Sweden - Childhood Cancer Predisposition (GMS-ChiCaP eller GMS-Barncancerpredisposition) kombineras helgenomsekvensering med noggrann klinisk undersökning och en familjeutredning för att hitta medfödda genetiska tillstånd som innebär ökad risk för barncancer, så kallad barncancerpredisposition.  

Utvidgad genetisk utredning

Barn med hjärntumörer och andra solida tumörer har undersökts genetiskt sedan maj 2021 och barn med leukemier sedan april 2022. För att kunna tolka ärftlighet kopplat till de genetiska analyserna och få information om när en utvidgad genetisk utredning bör övervägas, används ett formulär med frågor om familjehistoria och kliniska symtom hos barnet. Formuläret fylls i av barnonkologen i samband med att den genetiska utredningen påbörjas.  

Om en medfödd genetisk avvikelse påträffas så analyseras även tumörens DNA avseende den påträffade förändringen. I vissa fall behövs analys av föräldrablod för att underlätta tolkningen av en genetisk avvikelse som påträffas hos barnet. Resultaten diskuteras på multidisciplinära ronder där barnonkologer, patologer, molekylärbiologer, bioinformatiker och kliniska genetiker medverkar, och rapporteras sedan till behandlande läkare som kan informera patienter och deras familj. 

Viktigt att säkerställa diagnosen

Bland barnen som diagnosticeras med olika syndrom med barncancerpredisposition har det visat sig att de flesta diagnoser var okända när barnet inkluderades i ChiCaP-studien. Diagnosen är alltid viktig att känna till då den, beroende av diagnos, förändrar barnets utredning, behandling och uppföljning.  

Anhöriga till barn som diagnosticeras med predisposition erbjuds genetisk testning och genetisk vägledning med information om eventuella risker som kan vara bra att känna till. Anlagsbärare erbjuds kontrollprogram och om möjligt andra preventiva åtgärder. I vissa familjer där ett barn drabbas av cancer kan syskon slippa kontroller om den genetiska utredningen visar att de inte har någon ökad risk att drabbas av cancer jämfört med vem som helst i befolkningen.  

Förbättrad diagnostik, behandling och uppföljning

Studiens preliminära resultat har redan visat att en förbättrad klinisk och genetisk diagnostik, där kartläggning av barncancerpredisposition ingår, är av vikt för både prevention och behandling hos en betydande del av alla barn med cancer. Förhoppningen är därför att resultatet av studien tydligt synliggör varför helgenomsekvensering i klinisk rutindiagnostik är viktigt och att det innebär att fler barn kan erbjudas individanpassad behandling och uppföljning vilket kan minska både återfall och sena komplikationer.  

GMS Barncancerpredisposition

  • Professor Ann Nordgren är ansvarig för ChiCap-studien. Bianca Tesi är klinikkoordinator och Fulya Taylan är labkoordinator.
  • Projektet Genomic Medicine Sweden - Childhood Cancer Predisposition (GMS-ChiCaP eller GMS-Barncancerpredisposition) är en del av det nationella samarbetet kring helgenomsekvensering som pågår inom Genomic Medicine Sweden (GMS) och Barntumörbanken.
  • Alla sex barncancercentrum i Sverige är involverade och erbjuder redan vid diagnos alla barn med cancer att vara med i studien. 
  • Studien kartlägger hur vanligt det är med barncancerpredisposition och hur olika medfödda genetiska diagnoser påverkar val av behandling, behandlingssvar, fortsatt utredning och risken för sena komplikationer. Informationen kan sedan användas för att erbjuda individanpassad behandling och adekvata kontrollprogram. Den bidrar även till en ökad förståelse för varför barn får cancer. 
  • Projektet visar att en förbättrad klinisk och genetisk diagnostik med kartläggning av barncancerpredisposition har betydelse för behandling och prevention hos en betydande del av alla barn med cancer.