Forskningsstöd och tjänster

Barncancerfonden är den största finansiären av svensk barncancerforskning och har stöttat forskningen med över 4 miljarder under de drygt 40 år som fonden har verkat. Barncancerfonden finansierar både grundforskning och klinisk forskning, det viktigaste är att den har barncancerrelevans vilket bland annat säkras genom att det finns patient- och anhörigrepresentanter i varje prioriteringskommitté som granskar och bedömer inkomna ansökningar. Just nu finansieras över 100 forskartjänster och mer än 200 forskningsprojekt av Barncancerfonden.

Projektstöd

År 2022 delade Barncancerfonden ut 140 miljoner kronor till forskargrupper och 80 projekt inom barncancerområdet. Forskningsprojekten spänner från tidig grundforskning till kliniska och omvårdnadsprojekt. En annan typ av projekt är de rent medicintekniska som till exempel kan handla om utveckling eller klinisk anpassning av befintlig teknik till cancerdrabbade barn. Det är alltid den vetenskapligt ansvariga forskaren/klinikern som förvaltar anslaget från Barncancerfonden även om ett företag ibland deltar med expertis i ett samarbetsprojekt.

Translationell forskning

Det är forskarna själva som klassificerar vilken typ av barncancerforskning de planerar att bedriva inom sitt projekt. Majoriteten av projekten klassas som translationell forskning, vilket oftast innebär att man kan se vad resultaten kan leda till inom vården. Tidigare grundforskningsresultat kanske ska testas på patientmaterial eller implementeras i vården för att på sikt påverka behandling och omvårdnad. Men det kan också vara tvärtom, att utmaningar i vården är ett incitament för ny tumörbiologisk forskning.

Grundforskning

Grundforskning kallas ibland också preklinisk forskning och handlar om att kartlägga olika grundläggande mekanismer, till exempel vad som får en cancercell att dela sig och bli flera eller hur ett protein är involverat i en viss funktion i kroppen.

Klinisk forskning

Kliniska studier är forskning som bedrivs i vården och patienter eller patientmaterial ingår normalt i forskningsplanen. Det kan till exempel handla om att testa nya läkemedel eller hur strålning bäst ska doseras.

Vårdforskning

Vårdforskning kartlägger de psykiska och sociala processerna som kan uppstå under eller efter behandlingen av barncancer. Vårdforskning omfattar också utveckling av omhändertagandet av det cancersjuka barnet och familj och närstående, samt även rent tekniska förbättringar i omhändertagandet av barn med cancer på sjukhuset.

Medicinsk teknik

Projektutlysningen inom området medicinsk teknik syftar till att belysa och lösa barnonkologiskt relevanta problem av medicinteknisk karaktär men också möjliggöra anpassning av befintlig medicinsk teknik till cancerdrabbade barns behov. Kliniker och tekniska forskare söker tillsammans och ibland kan ett företag ingå i konstellationen men då ej som anslagsmottagare.

Fördelning av medel efter forskningskategori

Om man delar upp forskningsprojekten efter diagnos speglar de i stort diagnosernas förekomst där leukemier och hjärntumörer står för vardera 30 procent.

Projektanslagens fördelning utifrån diagnos

Statistiken över forskarnas hemvist visar att det är vanligast att ha sin huvudsakliga arbetsplats på ett universitet eller en högskola. Därefter vid ett av de sju universitetssjukhusen.

Fördelning av forskarnas hemvist

Tjänster och lön till forskare

Barncancerfondens stöd i form av lönemedel till tjänster gör det möjligt för både akademiska forskare anställda på landets universitet och vårdpersonal anställd på landets sjukhus att forska på heltid. Ibland kombineras forskartjänsten med till exempel kliniska tjänstgöring på deltid. Forskarna som får anslag befinner sig på olika nivåer i sin forskarkarriär och är verksamma inom en rad olika diagnosområden.

Stöd ges bland annat till högre barncancerforskartjänster, barncancerforskartjänster, ST-forskartjänster, barncancerforskarmånader för kliniker, doktorandbidrag för kliniker och postdoktortjänster inom barncancerområdet.