Barncancervården i norra Sverige måste framtidssäkras

Tidigare i år ställde sig sju av åtta riksdagspartier bakom en specifik satsning, ett löfte om 500 miljoner kronor per år till cancersjukvården under kommande mandatperiod. Det är angeläget att det löftet blir verklighet. Barncancerfonden uppmanar ansvariga politiker i landsting/regioner i de fyra nordligaste länen att förverkliga satsningen. Skriver Jonas Fahlman, ordförande för Barncancerfonden Norra, tillsammans med Jens Schollin som är ordförande för Barncancerfonden.

Varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer. Men det finns hopp. Den medicinska behandlingen inom svensk barncancervård håller världsklass och tack vare framsteg inom forskningen överlever i dag 80 procent av de barn som drabbas.

För att rädda ett cancersjukt barn krävs långa och tuffa behandlingar. Det innebär att personalen ofta fattar livsviktiga beslut.

Denna avancerade vård kräver hög personaltäthet, men antalet sjuksköterskor på de barnonkologiska avdelningarna har inte ökat i takt med den medicinska utvecklingen. Och långt ifrån alla har utbildning i barnonkologi.

Därför välkomnar vi att sju av åtta riksdagspartier vid ett möte i Almedalen i juli ställde sig bakom en specifik satsning i form av ett löfte om 500 miljoner kronor per år till cancersjukvården under kommande mandatperiod, med barncancervården som ett prioriterat område.

Det är nu mycket angeläget att det löftet blir verklighet. Barncancerfonden uppmanar därför ansvariga politiker i landsting och regioner i de fyra nordligaste länen att förverkliga satsningen.

arncancerfonden har nyligen undersökt läget på landets sex barncancercentrum. Situationen ser mycket olika ut för de olika centrumen, och i stort sett alla utom Umeå har brist på personal.

Barncanceravdelningen vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå är ett gott exempel när det kommer till personalsituationen.

Här införde man redan 2009 den så kallade 3-3-modellen som innebär att omvårdspersonalen inte arbetar mer än 88 procent, men blir ersatta för 100 procent.

Modellen har visat sig även fungera väl ekonomiskt. Personalen trivs och vill stanna kvar, sjukskrivningarna har minskat och externa vikarier behöver endast plockas in under sommaren.

Men bra kan alltid bli bättre. För att ge alla barn med cancer den omvårdnad de behöver och för att framtidssäkra svensk barncancervård måste de satsningar som riksdagspartierna visat sig villiga att göra bli verklighet.

Ansvariga politiker – det är vår förhoppning att ni ger förutsättningar för barncancervården i norra Sverige att:

  1. Förstärka det psykosociala stödet till drabbade barn och deras familjer – så att barn med cancer och deras familjer får möjlighet att träffa både kurator och psykolog. I dag är stödet otillräckligt.

    Alla familjer vid barncancercentrum i Umeå erbjuds initialt kuratorkontakt och föräldrastöd, men enskilt stöd till de äldre barnen, långtidsstöd till föräldrarna samt uppföljning av detta på hemorterna brister. Många drabbade föräldrar vittnar om att förväntningarna från samhälle och arbetsgivare är att allt ska återgå till det normala så snart den mest intensiva behandlingsperioden är över.

    Genom att förstärka det psykosociala omhändertagandet kan man förbättra för familjerna under sjukdomstiden, men även förebygga psykosocial ohälsa i efterförloppet. Det skulle både minska familjernas lidande och löna sig rent samhällsekonomiskt.
  2. Stärka hemsjukhusens kompetens inom barncancer. Umeås barncancercentrum har ett enormt upptagningsområde; man täcker hela 54 procent av Sveriges yta. Beroende på diagnos och behandlingsprotokoll kan och bör barn under perioder vårdas vid sina hemsjukhus.

    För att kunna erbjuda ett bra stöd och ge familjerna trygghet under hela behandlingen behöver kompetensen på hemsjukhusen höjas och fortlöpande underhållas.
  3. Ge läkare tid till fortbildning och forskning så att på sikt alla barn som drabbas kan överleva cancer. Fram till i år har barnonkologer i Umeå tvingats avstå forskningstid på grund av det dagliga arbetet med de sjuka barnen.

Tack vare ökad läkarbemanning är nu situationen till viss del förbättrad men inte helt optimal. Vi vill därför se fortsatt förbättring av möjligheterna till vidareutbildning och forskning inom barnonkologin, genom ökad läkarbemanning på kliniken.

Omvårdnaden vid barncanceravdelningen i Umeå håller hög klass tack vare den goda personalsituationen. Men det finns tydliga utvecklingsområden. och

Vi är säkra på att om dessa åtgärder kan prioriteras kommer vi inom en snar framtid se en förbättring av barncancervården i hela norra regionen för såväl drabbade barn och deras familjer som för personalen.

Jonas Fahlman, ordförande Barncancerfonden Norra
Jens Schollin, ordförande Barncancerfonden

 

Till artikeln i Västerbottens-Kuriren, 181020:
Barncancervården i norra Sverige måste framtidssäkras