Effekter av barncancer på framtida hälsorelaterade beteenden: En kvantitativ och kvalitativ studie

Effekter av barncancer på framtida hälsorelaterade beteenden: En kvantitativ och kvalitativ studie

Tack vare förbättrad överlevnad ses ett ökande antal vuxna som behandlats för cancer i barndomen. Detta gör det särskilt angeläget att systematiskt kartlägga vad för påverkan sjukdom och behandling har på de överlevande barnen senare i livet. Många drabbas av s.k. sena effekter. Bland annat noteras en ökad risk för hjärt–kärlsjukdom, endokrina sjukdomar och sekundär cancer. Givet detta kan det vara extra viktigt att som tidigare patient leva ett hälsosamt liv, då ofördelaktiga beteenden såsom rökning fungerar som ytterligare riskfaktorer för sjukdom. Idag saknas det studier som utifrån svenska förhållanden undersökt vilka konsekvenser barncancer har för framtida hälsorelaterade beteenden. I aktuell studie avser vi studera samband mellan cancer i barndomen och hälsorelaterade beteenden hos unga vuxna. Studien baseras på data insamlad via enkäter och intervjuer. Studiegruppen består av unga vuxna (18-24 år vid studiestart), födda 1980-1995 och som diagnostiserats med cancer <18 års ålder. av särskilt intresse är att klargöra hur hälsofrämjande beteenden (ex. motion, bra matvanor) respektive riskbeteenden (ex. rökning, stor alkoholkonsumtion) hänger samman med hälsoutfall, såsom hälsorelaterad livskvalitet och förekomst av sjukdom. dessutom undersöks utfallen i relation till psykologiskt välbefinnande, socioekonomisk status samt cancertyp och behandling. jämförande data inhämtas från ett urval matchat på ålder, kön, och bostadsregion. intervjuer genomförs för att få fördjupad kunskap om studiegruppens medvetenhet om hälsorelaterade risker och inställning till betydelsen av att leva hälsosamt. resultat från studien förväntas ge ny kunskap om hur barncancer påverkar framtida hälsorelaterade beteenden och belyser samband mellan beteenden och hälsa och välbefinnande. kunskap om vilka riskbeteenden som behöver uppmärksammas och om vilka subgrupper som är i risk för negativ påverkan ger viktig information som kan verka som stöd i utformningen hälsofrämjande omvårdnad.>