60 miljoner till forskartjänster inom barncancerområdet
Barncancerfonden har beslutat att bevilja finansiering till 23 forskare för barnonkologisk forskning under de kommande två till sex åren. Tillsammans delar forskarna på 59,8 miljoner kronor för att öka kunskapen om barncancer, förbättra dagens behandlingsmetoder men också omvårdnaden av de drabbade, både under och efter behandling. Diagnoser i fokus är bland annat hjärntumörer och leukemi.
Forskartjänster är en viktig del av Barncancerfondens forskningsstöd, tillsammans med projektfinansiering och stöd till infrastrukturer i form av register och biobanker. Forskarna som får anslag befinner sig på olika nivåer i sin forskarkarriär och är verksamma inom en rad olika diagnosområden.
– Varje år söker över 100 forskare våra tjänster så vi vet att intresset är högt och att behovet är stort. Vi vet också att de som fått tjänster via Barncancerfonden ofta stannar inom barncancerområdet så stödet är viktigt både för att stötta duktiga forskare och för att bidra till kompetensutveckling inom hela fältet, menar Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.
Precisionsdiagnostik ger hopp om skräddarsydda behandlingar
Leukemier och hjärntumörer är de vanligaste diagnoserna inom barnonkologi så fördelningen av tjänster speglar tydligt dessa områden men det behövs ny kunskap inom alla diagnoser för att kunna rädda fler liv och minska de sena komplikationer som drabbar 70 procent av barnen efter genomgången behandling. Vanliga är såväl fysiska som psykosociala problem som kan göra livet komplicerat långt efter det att cancerbehandlingen är över.
– Att hitta sätt att använda ny teknik och ny kunskap för att kunna minska såväl under- som överbehandling är en tydlig röd tråd inom barncancerforskningen både internationellt och i Sverige. Mycket handlar om precisionsmedicin där vi nu utgår från cancerns egenskaper och det enskilda barnets genetik så att vi kan skräddarsy behandlingarna allt bättre.
Registerstudier ger viktigt kunskap
Flera av forskarna ska göra långtidsstudier och följa upp vuxna som haft cancer i barndomen.
– Det är roligt att se att forskarna använder de fina register vi har i Sverige för att följa de som överlevt barncancer upp i åldrarna. Att ta fram individanpassade uppföljningsprogram är också en del av den precisionsmedicinska utvecklingen vi ser framför oss, avslutar Britt-Marie Frost.
Totalt delades 59,8 miljoner kronor ut till 23 forskare, det innebär en beviljandegrad på drygt 20 procent.
Så fördelas tjänsterna på huvudmännen enligt beslutet:
- Karolinska Institutet, 6 tjänster
- Uppsala universitet, 4 tjänster
- Sahlgrenska universitetssjukhuset, 4 tjänster
- Lunds universitet, 4 tjänster
- Göteborgs universitet, 2 tjänster
- Karolinska universitetssjukhuset, 2 tjänster
- Umeå universitet, 1 tjänster