Barncancerfondens generalsekreterare Ola Mattsson tycker det är positivt att regeringen nu presenterar en satsning som tydligt inkluderar barncancerperspektivet i utvecklingen av cancervården. Foto: Anna Schori

Barncancerfonden välkomnar regeringens satsning på cancer- och barncancervården

Regeringens besked om ett särskilt fokus på övergången från barn- till vuxensjukvård och att den uppdaterade cancerstrategin ska inkludera ett tydligt barnperspektiv är viktiga steg i arbetet mot ökad överlevnad och förbättrad livskvalitet för barncancerdrabbade.

Den 10 september presenterade regeringen en budgetsatsning på ytterligare 500 miljoner kronor årligen till cancervården 2024–2026. Ett besked som Barncancerfonden välkomnar.

– Det är positivt att regeringen nu presenterar en satsning som tydligt inkluderar barncancerperspektivet. Barncancer är inte samma sak som vuxencancer och därför behövs särskilda insatser riktade mot denna målgrupp. Vi ser redan att bättre diagnosmöjligheter och nya behandlingar räddar allt fler barn som drabbas av cancer. Men det kommer också med ett pris, säger Ola Mattsson, generalsekreterare på Barncancerfonden och fortsätter:

– Idag drabbas 7 av 10 överlevare av så kallade sena komplikationer och hälso- och sjukvården måste bli bättre på att följa, förebygga och behandla biverkningarna av den tuffa cancerbehandlingen barnen genomgått. Att regeringen lyfter fram övergången från barn- till vuxensjukvård är ett välkommet besked och vi ser framemot att bevaka hur tillskottet till cancer- och barncancervården kommer fördelas och nyttjas.  

Bristande kunskaper och egen satsning

Om Sverige menar allvar med en barncancervård i världsklass krävs ett helhetsgrepp om hela vårdkedjan – från diagnostik och behandling till rehabilitering och långtidsuppföljning – och långsiktiga och ihållande insatser. Barncancerfonden har bland annat i den egna rapporten ”Vems ansvar är jag nu” kunnat konstatera att sena komplikationer och svåra och potentiellt livshotande besvär ofta innebär en livslång kontakt med hälso- och sjukvården. Men kunskapen om komplikationer efter barncancer varierar och det långsiktiga omhändertagandet av barncanceröverlevare är inte tillfredställande konstaterar Ola Mattsson.

– Vården behöver få rätt förutsättningar att tillgodose en individ- och behovsanpassad övergång, det handlar både om resurser och kunskap. Det behövs också mer medicinsk kunskap om hur man ska minska sena komplikationer, och hur de ska behandlas när de uppstår.

Det senare är bakgrunden till den femåriga extrasatsning på toxicitet och sena komplikationer som Barncancerfonden sjösatt under 2023.

Del av den nya nationella strategin

Att medel avsätts för att uppdatera den nationella cancerstrategin och att barncancerområdet inkluderas i högre utsträckning är också något som Barncancerfonden arbetat för under flera år.

– Det finns redan nu ett väl utvecklat samarbete genom RCC i samverkan och den nationella arbetsgruppen för barncancerområdet är en integrerad del i utvecklingen av cancervården. Därför måste det även finnas ett tydligt och genomgående barnperspektiv i strategin, avslutar Ola Mattsson.

Barncancerfondens förslag för en bättre övergång mellan barn- och vuxensjukvård

Barncancerfondens rapport om övergången från barn- till vuxensjukvård med sju förslag på hur övergång och långtidsuppföljningen av barncanceröverlevare:

https://www.barncancerfonden.se/press/opinion/rapporter-och-kommentarer/rapport-vems-ansvar-ar-jag-nu/