Studie: Sämre betyg för barncanceröverlevare

Barn som har behandlats för hjärntumör får ofta sämre betyg än sina kamrater. Det visar en stor registerstudie utförd vid Special pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. – Resultaten visar att nästan en fjärdedel av barnen som har behandlats för hjärntumör saknar behörighet till gymnasiet, säger Malin Lönnerblad, ansvarig för studien.

Hjärntrötthet, inlärningsproblem, koncentrationssvårigheter och svårt med läsförståelsen. Barn som har behandlats för hjärntumör drabbas ofta av kognitiva svårigheter som påverkar dem i skolan. Tidigare studier gjorda i Finland och Danmark visar att barn som har haft hjärntumör, leukemi och non­Hodgkins lymfom riskerar att få sämre betyg än sina jämnåriga kamrater.

Malin Lönnerblad är specialpedagog i neurorehabteamet vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna samt doktorand vid Institutionen för specialpedagogik vid Stockholms universitet. Hon står bakom den första svenska registerstudien, som publiceras senare i höst, där betyg för barn som har behandlats för hjärntumör har jämförts med friska barns betyg.

– Vi har tittat på bland annat matematik, svenska och engelska. Resultaten visar att barn som har behandlats för hjärntumör hade signifikant lägre betyg, säger Malin Lönnerblad.

Ett överraskande resultat från studien är att flickor tappar mer än pojkar.

– Generellt sett presterar flickor bättre än pojkar, det vet vi från tidigare studier. Men det vi ser nu är att flickor som behandlats för hjärntumör tappar mer efter sin behandling än vad pojkar gör, speciellt i de yngre åldersgrupperna, säger Malin Lönnerblad.

Hon menar att flickor som behandlas före skolstart och under de första skolåren är mest i riskzonen.

– Det är otroligt viktigt att de får stöd redan tidigt. Men det gäller så klart alla barn som har behandlats för hjärntumör, att det är viktigt att tidigt identifiera de barn som behöver extra stöd. Mitt råd är att man  inte bör vänta och se tills det blir problem utan sätta in resurser direkt.

Ett annat resultat från studien är att det inte fanns så stora skillnader mellan barn som har haft höggradiga och låggradiga tumörer, något som man tidigare har trott.

– Vi har inte sett några signifikanta skillnader i betyg vilket gör att slutsatsen blir att det är viktigt att alla barn följs upp, oavsett diagnos och behandling.

Om barn som har behandlats för hjärntumör presterar sämre i skolan finns en ökad risk för att de inte blir behöriga till gymnasiet, något som på sikt kan påverka deras framtida liv stort eftersom de riskerar att få svårt att komma in på arbetsmarknaden i vuxen ålder. Resultaten från studien visar att drygt 77 procent av barnen som har behandlats för hjärntumör blev behöriga, medan det i kontrollgruppen var drygt 90 procent. Allra sämst andel gymnasiebehörighet hade flickor som hade behandlats i åldern 6–9 år.

– Det här är resultat som är viktiga att ta på allvar, det är nästan en fjärdedel som inte blir behöriga till gymnasiet. Det bör ses som en varningsklocka eftersom det här är en växande grupp. Fler och fler barn överlever sin cancer och kommer tillbaka till skolan, då kommer de också att behöva mer stöd och resurser, säger Malin Lönnerblad.

Vägen framåt för att hjälpa de barn som ligger i farozonen, är enligt Malin Lönnerblad mer kunskap.

– Skolledningen måste informeras och hela elevhälsoteamet behöver involveras om ett barn drabbas av hjärntumör. Alla barn har rätt till extra stöd men i dag är det långt ifrån alla som får det. Barncanceröverlevare hamnar ofta långt ner på listan – och det är bedrövligt.