Hjärntrötthet

Det är inte ovanligt att barn som har behandlats för cancer kan drabbas av hjärntrötthet. Vid hjärntrötthet är hjärnan sämre på att ta in och bearbeta information. Det som tidigare gick enkelt tar mer energi, hjärnan blir snabbt överbelastad, energin tar slut och den drabbade behöver återhämtning.  

Hjärntrötthet är ingen egen diagnos utan ett kluster för symptom som koncentrationsproblem, svårigheter med inlärning, känslor och socialt samspel.  Symptomen för hjärntrötthet kan delas in i tre grupper:   

  • Trötthetssymptom med svår trötthet där hjärnan ”loggar ut.”  
  • Kognitiva symptom som minnesproblem.  
  • Koncentrationssvårigheter eller långsamhet samt emotionella symptom där det är svårt att kontrollera känslor och humör.  

Barn som fått strålbehandling för hjärntumör drabbas ofta av olika typer av kognitiva komplikationer. Studier visar att ungefär 70 procent av alla som har haft hjärntumör som barn och 30 procent av alla som har haft akut lymfatisk leukemi som barn lider av hjärntrötthet. Symptomen kan visa sig direkt eller flera år senare hos vuxna barncanceröverlevare.  

Forskning

Flertalet studier visar att fysisk träning är bra för hjärnan, vilket även förbättrar uppmärksamheten hos barn generellt. Att sova bra på natten gör att kroppen och hjärnan återhämtar sig. Forskare hoppas att de metoder som finns för att lindra hjärntrötthet för vuxna, som fysisk aktivitet, avslappning och kognitiv beteendeterapi, kan utvecklas även för barn. Men det krävs mer forskning. Hos vuxna är hjärntrötthet väl beforskat men kring barn finns det knappt någon forskning alls, och i synnerhet inte efter behandling för cancer.   
  
Forskning kring hjärntrötthet är ett av de områden som ingår i den nya forskningsutlysningen som Barncancerfonden öppnar 2023. Första utlysningen har tre fokusområden: neurokognitiva komplikationer, kardiovaskulära komplikationer och infertilitetsrelaterade komplikationer.

Uppföljnings- och nyckelmottagningar

Alla som har haft barncancer har rätt att få kunskap om den sjukdom de haft, och den behandling de gått igenom, samt risker för sena komplikationer.

Uppföljningsmottagningarna är till för dig över 18 år 

Nyckelmottagningarna är till för dig under 18 år

Vanliga frågor och svar

  • Vad är hjärntrötthet?

    Hjärntrötthet är ingen egen diagnos utan ett kluster av symptom som uppkommer som en sen komplikation efter vissa neurologiska sjukdomar och förvärvade hjärnskador, men den patientgrupp som rapporterar hjärntrötthet i störst utsträckning av alla är kvinnor som har behandlats för bröstcancer. Forskare tror att hjärntröttheten orsakas av en neuroinflammation.

  • Varför blir man hjärntrött?

    Hjärntrötthet kan uppkomma efter operation i hjärnan, strålning eller efter en förvärvad hjärnskada. Den som har behandlats med cytostatika eller som har vissa neurologiska sjukdomar kan också uppleva hjärntrötthet.

  • Vad händer i hjärnan?

    Hjärnan blir sämre på att ta in och bearbeta information. Det som tidigare gick enkelt tar mer energi och det drabbade barnet blir mindre effektiv, hjärnan blir snabbt överbelastad och orkar endast arbeta en begränsad tid innan energin tar slut och den behöver återhämtning. Det blir svårt att koncentrera sig, situationer med många intryck är påfrestande. Det tar lång tid att återhämta sig.

  • Vilka är symptomen?

    Man delar in symptomen i tre grupper: trötthetssymptom med svår trötthet där hjärnan ”loggar ut”, kognitiva symptom som minnesproblem, koncentrationssvårigheter eller långsamhet samt emotionella symptom där det är svårt att kontrollera känslor och humör.

  • Hur känns hjärntrötthet?

    En del beskriver hjärntrötthet som att ”ett lock lägger sig över hjärnan, ”att man går in i en mental vägg”, ”att hjärnan bara släcker ned” eller som en hårddiskkrasch. Energin tar plötsligt slut. Den som är drabbad blir trött snabbt och kan inte ta in information på samma sätt som sina vänner.

  • Finns det någon behandling?

    Flertalet studier visar att fysisk träning är bra för hjärnan, vilket även förbättrar uppmärksamheten hos barn generellt. Att sova bra på natten gör att kroppen och hjärnan återhämtar sig.

  • Hur ser behandlingen ut i framtiden?

    Forskare hoppas att de metoder som finns för vuxna, som medicin och psykologisk behandling, kan utvecklas även för barn. Men det krävs mer forskning. Hos vuxna är hjärntrötthet väldigt välutforskat men kring barn finns det knappt någon forskning alls, och i synnerhet inte efter behandling för cancer. En anledning är att forskare inom området ofta slår samman olika typer av trötthet och kallar det för ”cancer-related fatigue” (cancerrelaterad trötthet) snarare än att skilja på dem. Ett steg är att hitta ett sätt att mäta graden av hjärntrötthet hos barn och för det krävs det att forskare kan utveckla ett nytt instrumet.

  • Vad kan hjärntrötthet innebära för den som går i skolan?

    Mycket. Eftersom den som är drabbad har svårt med koncetration, minne och inlärning krävs det anpassningar och stöd i skolan. Läraren behöver göra anpassningar, stötta, påminna och avgränsa uppgifterna. Den drabbade kan behöva ta många pauser. Även tekniska hjälpmedel som dator med anpassade programvaror, appar, mobiltelefon eller spel, är bra att ta till.

  • Är det vanligt att de här barnen också är deprimerade?

    Ja, uppföljning av barncanceröverlevare har visat att ungefär 11 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna är deprimerade efter sin sjukdom. Motsvarande siffra för friska ungdomar är 5 procent för pojkarna och 12 procent för flickorna. Därför är det viktigt att psykologer som utreder ett barn för hjärntrötthet samtidigt bedömer barnets psykiska mående. Många av symptomen för hjärntrötthet är samma för depression. Det kan vara möjligt att barnet lider av depression och inte hjärntrötthet men det kan också vara så att barnet lider av båda.