Barncancerfonden lanserar ny stödform för att öka svenskt deltagande i internationell forskning

Ett av målen i Barncancerfondens nya forskningsfinansieringsstrategi är att fler cancerdrabbade barn ska få möjlighet att testa nya behandlingar genom att delta i kliniska studier. 2022 utlyses därför en ny typ av stöd för att stimulera till svensk deltagande i internationella barncancerstudier. Nu är två ansökningar beviljade.

De olika cancerdiagnoserna hos barn är förhållandevis ovanliga. För att kunna förbättra diagnostik, behandling och prognos för barn med cancer är det därför viktigt att så många barn med cancer som möjligt, helst alla, kan delta i de forskningsstudier som finns för att dels kunna ta del av nya behandlingar, dels bidra till ny kunskap om de olika diagnoserna.

– Syftet med det nya stödet är att vi kan få i gång barncancerstudierna snabbare men också att fler barn i Sverige ska ges möjlighet att behandlas inom ramen för en studie, berättar Britt-Marie Frost, Barncancerfondens forskningschef.

Britt-Marie Frost tycker att svenska forskare är duktiga på att samarbeta inom Norden men vill se mer internationellt samarbete.

– Genombrotten när det gäller barncancer har varit många och viktiga, inte minst under senare år, och vi har mycket att vinna genom att samarbete med både med universitet- och olika forskningscentra i världen. Forskning i form av kliniska studier gör det möjligt för patienter att under kontrollerade former pröva nya effektiva läkemedel redan innan godkännande av läkemedelsmyndighet. Forskningen ger också hälso- och sjukvården kunskap om nya och kommande behandlingar som de i många fall sedan ska ge i rutinsjukvård.

Två internationella studier får medel

Gustaf Ljungman, är professor vid Uppsala universitet och överläkare på Akademiska sjukhuset. Han har fått medel för att Sverige ska kunna gå med i en internationell studie som syftar till att förbättra diagnostik, prognos och behandling för patienter med hög och mycket hög risk vid nydiagnostiserad eller återfall av rhabdomyosarkom, en cancer har sitt ursprung i muskler och är den vanligaste sarkomtypen hos barn.

– För att få i gång en sådan här typ av studie krävs stora insatser både när det gäller tid och pengar. Därför är det mycket värdefullt att Barncancerfonden inrättat uppstartsbidrag för att underlätta svenskt deltagande i olika internationella studier, säger Gustaf Ljungman.

– Utgifter som alltid uppstår är kostnader för ansökningar till Läkemedelsverket och Etikprövningsmyndigheten. Dessutom måste ett stort antal avtal skrivas med olika parter. För den svenska delen behövs en person som kan bistå med att koordinera projektet och stötta övriga centra vid uppstart och senare när frågor eller oklarheter dyker upp, samt en monitor som kan besöka de olika centra och kontrollera att all logistik sköts enligt protokoll och regelverk.

Den andra studien som beviljats uppstartsbidrag är ”Internationell behandlingsstudie för barn med återfall i akut lymfoblastisk leukemi” som samordnas av Petter Svenberg, överläkare och forskare på Karolinska i Stockholm. Det är en behandlingsstudie för barn med ett första återfall i leukemi och i studien ska man undersöka om immunterapi kan ersätta cytostatika vid vissa tidpunkter i behandlingen.

Fakta om Uppstartsbidraget

• Uppstartsbidraget söks via ett förenklat ansökningsförfarande och kan sökas året om.
• Finansiering för att genomföra studien söks i övriga utlysningar.
• Behöriga att söka är läkare verksamma inom barncancerområdet. Sökanden ska vara utsedd av aktuell vårdplaneringsgrupp som svensk nationell PI för studien
• Uppstartsbidraget uppgår till maximalt 400 000 kr.

Läs mer om Barncancerfondens uppdaterade forskningsfinansieringsstrategi.