En medicin att vara tillbaka i skolan

Oskar har precis, tillsammans med sin mamma, varit i skolan och visat upp sitt Supersnöre för klasskompisarna. Det är ett färgglatt snöre där varje pärla symboliserar en del av cancerbehandlingen.

– De andra barnen var nyfikna och vi bjöd på glass och popcorn, berättar Oskars mamma Malin Ring.

Digital undervisning

Oskar drabbades av akut lymfatisk leukemi, ALL, i september 2019. Han genomgick den sista cytostatikabehandlingen på sjukhus ett drygt halvår senare och ska nu ta cytostatikatabletter i mer än ett år framöver. När Oskar var på sjukhus hade han viss digital undervisning och fick hälsningar från de saknade klasskamraterna på olika sätt.

– En gång när jag låg inne jättelänge så skickade varje barn i klassen en hälsning och en teckning. De hade skrivit att de saknar mig med massa glitter. Lådan med alla teckningar fick namnet glitterlådan.

I våras kunde Oskar äntligen komma tillbaka till klassrummet i Åby utanför Norrköping. Samtidigt fortsätter behandlingen med cytostatikatabletter. 

– Han behöver gruppen och gemenskapen som skolan ger, det har gett honom en massa energi. Om det så bara är en timme är det värt det, säger Malin.

Matte är roligast

Själv tycker Oskar att det bästa är att få träffa alla kompisar igen och räkna matte.

– Jag gillar att hålla på med siffror och tycker att matte är roligast i skolan. Just nu ska vi bli så säkra som möjligt på multiplikation och division. Ibland känner jag mig lite extra trött och då brukar jag sätta mig och vila, säger Oskar som ser fram emot att börja fyran och mellanstadiet.

Individanpassad behandling

Oskar är ett av de allra första barnen i Sverige som behandlas enligt det nya nordiska behandlingsprotokollet ALLTogether. Ett behandlingsprotokoll är en standardiserad behandlingsplan som säkerställer att alla barn som får diagnosen akut lymfatisk leukemi får samma vård oavsett var i Sverige – eller som i detta fall, var i Norden – som de bor.

ALLTogether är både ett nytt behandlingsprotokoll och ett forskningsprojekt, där syftet är att ta fram individanpassad och mer effektiv behandling utifrån vilken typ av akut lymfatisk leukemi som barnet diagnosticerats med. Indelningen görs utifrån risken för återfall, där vissa barn behöver en kraftigare behandling än andra. Samtidigt innebär detta att många andra barn får en skonsammare behandling med mindre risker för olika typer av komplikationer. Det nya protokollet har också inneburit mindre tid på sjukhus, i och med att en större del av cytostatikabehandlingen kan ges i hemmet.

Syftet med forskningsprojektet, som Barncancerfonden är med och finansierar, är att öka överlevnaden för barn som drabbas av akut lymfatisk leukemi, samt att minska de biverkningar som behandlingen kan ge.