Biobanken – en värdefull resurs för forskningen

I Uppsala finns en biobank med blod- och benmärgsprover från alla barn i Norden som nyinsjuknar eller får återfall i leukemi. I dag innehåller den över tusen prover och utgör därmed en mycket värdefull resurs för forskningen.

Den nordiska biobanken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala startade 2006 och kom till efter ett årsmöte inom NOPHO, den nordiska samarbetsorganisationen för barncancerläkare.  I dag innehåller den över tusen blod- och benmärgsprover från leukemipatienter. Proven kan användas både kliniskt och till forskningsändamål.

Snabbare behandling

Forskare kan hämta material ur biobanken för att testa hypoteser eller pröva nya läkemedel. Att snabbt få tillgång till en relevant patientgrupp i sin forskning är viktigt. Det gör att forskarna kan komma i gång direkt utan att behöva vänta på att få ihop tillräckligt med material, vilket i sin tur leder till att de barn som insjuknar i leukemi kan få tillgång till förbättrad vård och nya behandlingsmetoder snabbare. Innan biobanken fanns fick forskarna vänta i många år för att få ihop ett underlag från en passande patientgrupp.

Frysta celler förblir levande

Varje år insjuknar ungefär 250 barn i Norden i leukemi. Därtill får cirka 50 barn återfall varje år. Benmärgs- och blodprov tas på alla dessa barn och skickas med kurirtransport till Uppsala. Proverna tas samtidigt med andra prover och alltid med tillåtelse av föräldrar och barn. Proverna renas, räknas, kvalitetstestas, katalogiseras och fryses ned – allt inom 24–36 timmar. Serum och plasma förvaras i minus 85 grader. Leukemicellerna renas fram med så kallad Ficoll centrifugering och förvaras sedan i flytande kväve i en temperatur på minus 196 grader. Kylan gör att de frysta cellerna förblir levande och kan föröka sig när de tinas upp.

Från varje patient sparas flera små portioner av det insamlade och renade provet, som sedan kan förvaras i upp till trettio år och då fortfarande klara tining mycket väl.

Regler för hur materialet får användas

Biobanken är också kopplad till Barncancerregistret vilket gör att det går att följa sjukdomsförloppet över tid hos varje enskilt barn.

För att få tillgång till proverna i biobanken får forskarna ansöka hos NOPHO, som har utarbetat regler för hur materialet lämnas ut. För en enskild patient kan material från biobanken begäras ut om provet behövs för nya diagnostiska tester eller för att pröva nya behandlingsformer. Barncancerfonden har finansierat biobanken sedan starten och är dess största bidragsgivare med ett anslag på 350 000 kronor årligen.

Målet är att biobanken på sikt ska finansieras genom de forskningsstudier som använder materialet.