Utlysningen inom medicinteknik klar

Barncancerfonden har beviljat över tio miljoner kronor till forskning inom medicinteknik. Totalt beviljades det pengar till åtta projekt. Ett projekt handlar om att ge cytostatika direkt i tumören vid ponsgliom och andra om nya tekniker för kontrastmedelsfri röntgen av hjärntumörer hos barn eller om Roboten Pepper som ett stöd för barn, föräldrar och vårdpersonal vid medicinska procedurer.

Barncancerfonden bidrar till projekt kring medicinteknik för att man anser att det är viktigt att bidra till att lösa problem av teknisk karaktär. Med tvärvetenskapliga samarbeten, från nanoteknik till barnonkologi, ska cancersjuka barn genom medicintekniska lösningar få ett bättre liv under sin behandling. Forskningen kan också underlätta för vårdpersonal och minska förekomsten av sena komplikationer. Varje år sedan starten 2011 har Barncancerfonden beviljat pengar till mellan sju och åtta nya projekt. I år fick åtta projekt dela på 10 480 000 kronor.

Här kan du läsa om de andra som fick anslag 2018.

Cytostatika ska ges direkt i ponsgliomtumör

Nu ska forskare i Stockholm testa ett verktyg för att ge cytostatika via ett blodkärl och direkt in i cancertumören. Förhoppningen är att metoden i framtiden ska hjälpa barn med den svårbotade hjärntumören pons gliom.

Staffan Holmin, professor vid Karolinska institutet, interventionell neuroradiolog och neurokirurg, har tillsammans med sina forskarkollegor Fredrik Swartling, professor vid Uppsala universitet, Johan Lundberg, post-doc och Stefan Jonsson, professor på KTH, uppfunnit ett verktyg, Extroducer, som kan leda till ett helt nytt sätt att ge barn som är drabbade av hjärntumören ponsgliom cytostatika eller andra behandlingar. Ponsgliom är extremt svårbotade främst för att tumörerna sitter i hjärnstammen, där förbindelser mellan hjärnan och resten av kroppen passerar. Från hjärnstammen styrs bland annat vakenhet, puls och andning vilket gör att det inte går att kirurgiskt avlägsna tumörer där.

– Strålbehandling fungerar, men bara till en början. Sen kommer tumörerna alltid tillbaka. Cytostatika eller andra typer av mediciner ges men är en utmaning då den så kallade blod-hjärnbarriären i hjärnan hindrar läkemedel att ta sig in och verka. Det är väldigt otillfredsställande att inte kunna erbjuda behandlingar som botar eller åtminstone lindrar effektivt, säger Staffan Holmin, som i sitt arbete och privat har mött barn med den svåra diagnosen.

Nu tänds ett nytt hopp. Via det nya verktyget hoppas läkarna kunna ge cytostatika eller cellbehandling direkt till tumören. Verktyget navigeras inuti kärlen från ljumskartären hela vägen till hjärnan och in i tumören. Kärlen används på det sättet som en slags inre vägar för att effektivt och säkert leverera behandling till tumören.

– Vi har testat metoden i experimentella modeller och där fungerar det bra. Vi använder en standardteknik med en tunn plastslang för att navigera fram till kärlet intill tumören. Väl där går vi igenom kärlväggen inifrån och ut och kan förhoppningsvis nå in i ponsgliomet, säger Staffan Holmin.

En risk med att ge läkemedel via blodkärl på det här sättet är att det kan uppstå blödningar eller blodproppar. Men forskargruppen ska med hjälp av designen på verktyget försöka minimera riskerna. En annan frågeställning blir hur cytostatika eller andra typer av läkemedel ska doseras när den ges direkt ut i en tumör.

– Det får onkologerna undersöka. En liknande metod används redan i dag hos barn med retinoblastom, där cytostatika ges inuti blodkärlen som försörjer ögat med blod, med gott resultat. Där ser vi höga koncentrationer av läkemedlet lokalt i tumören och minimalt i resten av kroppen. Min förhoppning är vår metod och vårt verktyg kan fungera lika bra för de barn som är drabbade av ponsgliom, säger Staffan Holmin.

Tekniken har ännu inte prövats på patienter, det första steget är att testa metoden i modeller som utvecklas tillsammans med Fredrik Swartling, professor vid Uppsala Universitet. Målet är dock att i slutet av projektet kunna använda tekniken hos patienter med denna svåra diagnos.