Sjuksköterskebrist drabbar cancersjuka barn

• Personalomsättningen är hög. En fjärdedel av sjuksköterskorna på landets barncancercentrum har varit anställda mindre än ett år räknat i heltidstjänster.
• Samtidigt brottas barncancercentrumen med rekrytering. Fyra av sex barncancercentrum har svårt att rekrytera sjuksköterskor – och hälften av dessa säger att det är mycket svårt.
• Tre av fyra sjuksköterskor på centrumen saknar särskild barncancerutbildning. En av orsakerna är att sjukhusen inte kunnat låta personal gå utbildningen.

Det framkommer i en ny enkät som undersöker det kritiska läget i barncancervården.

I Sverige drabbas drygt 300 barn om året av cancer och mellan 60 och 70 av dem överlever inte sin sjukdom. För att rädda ett cancersjukt barn krävs en lång och tuff behandling. Det innebär att personalen ständigt fattar livsviktiga beslut.

För ett år sedan genomförde Barncancerfonden en enkätundersökning med ansvariga läkare och sjuksköterskor inom barncancervården för att undersöka hur allvarlig situationen var på landets sex avdelningar.

Cancersjuka barn dubbelt drabbade

Förra enkäten visade att trots att cancerdrabbade barn har större behov av vård eftersom behandlingarna blir mer intensiva och kräver mer tid på sjukhus, så saknades vårdplatser och sjuksköterskor att besätta dem med.

• Hälften av barncanceravdelningarna tvingades lägga barn på andra avdelningar inom sjukhuset varje vecka. I Göteborg vårdades barn även på andra sjukhus varje vecka.

Nu har Barncancerfonden låtit följa upp enkäten – och situationen har förbättrats något men är fortfarande allvarlig på flera håll.

• I Göteborg vårdas alltjämt barn på andra avdelningar eller till och med andra sjukhus varje vecka. I Stockholm sker det mer sällan, men platsbristen består. I Lund är läget sämre än sist.

Stor brist på sjuksköterskor

Karin Mellgren, sektionschef i Göteborg, berättar att en orsak till bristen på personal är att en sjuksköterska kan tjäna många tusenlappar mer i månaden för ett jobb inom primär- eller skolhälsovård, där arbetstiderna också är reglerade. Det gör att det är besvärligt att rekrytera till den högspecialiserade barncancervården.

• Fyra barncancercentrum har svårt att rekrytera sjuksköterskor enligt enkäten. Lund och Uppsala anser att läget har försämrats det senaste året.

Från Lund vittnar Anders Castor, sektionschef, om att fem sjuksköterskor försvunnit under ett år. Avdelningen har tidigare sluppit personalbrist.

– Under lång tid har vi varit välfungerande, men vi börjar stappla under bördan av krisen som drabbar barnsjukvården och som sipprar in även på vår avdelning. Det är klart att det skär i hjärtat, säger han.

Avdelningen i Lund brukar ha rum för 15 patienter, men nu är den endast bemannad för 10. Samtidigt tvingas sjuksköterskor som fått löfte om att påbörja den viktiga utbildningen för att bli barnsjuksköterska att vänta.

Orsaken är att en närliggande avdelning drabbades av akut personalbrist i våras, och barnen därifrån vårdades bland annat på barncanceravdelningen. Belastningen blev hög på personalen. Flera sjuksköterskor valde att sluta. På grund av detta går det inte att hålla hela barncanceravdelningen öppen till hösten.

Barncancercentrum i Västra Sverige kan heller inte öppna alla vårdplatser de har tilldelats.

– Det tar tid att rekrytera. Sedan är det rent praktiska problemet med plats inte löst. I dag har vi inte fysiskt utrymme för fler platser, säger Karin Mellgren i Göteborg.

Personalbrist drabbar vården

Bristen på sjuksköterskor får praktiska konsekvenser för barncancervården.

• Fyra av sex barncancercentrum har behov av fler vårdplatser.
• Barncanceravdelningarna i Stockholm och Göteborg har fått löfte om fler platser, men de har ännu inte gått att öppna. Linköping planerar att öppna två platser i höst, medan Lund har tvingats dra ner antalet vårdplatser.

Och det slår mot de cancerdrabbade familjerna. Barnen måste ibland vårdas utanför barncanceravdelningen, på annan avdelning eller till och med på ett annat sjukhus.

– För familjerna innebär det att man får träffa annan personal, som har barnkompetens men på andra områden. Det skulle vara bättre om vi kunde få ha dem hos oss, det innebär en trygghet för familjerna, säger Annika McCarthy är chefssjuksköterska på barncanceravdelningen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

Personal saknar vidareutbildning

I Göteborg har man rekryterat flera nya sjuksköterskor sedan enkäten slutfördes i juli 2017.

–  Men det är inte så att det bara är erfarna sjuksköterskor vi får in, de flesta kommer direkt från utbildningen och saknar specialisering inom barnsjukvård och inom barnonkologi, säger Karin Mellgren i Göteborg.

– Föräldrarna klagar på att de inte får samma besked och inte känner sig lika omhändertagna i alla lägen, fortsätter hon.

• Totalt sett är endast en dryg fjärdedel av sjukskötersketjänsterna tillsatta med personer som har gått högskoleutbildningen i barnonkologi som arrangeras och finansieras av Barncancerfonden.

Men trots att utbildningen erbjuds vittnar barncanceravdelningar om att de inte har möjlighet att utbilda så många sjuksköterskor som de skulle önska med tanke på behovet.

– Vi skulle vilja skicka många fler än vad vi har möjlighet till ­– vi måste ha folk på golvet. Det finns inte utrymme för det i vardagen. Vi är långt ifrån där vi vill vara och att man har en vidareutbildning inom barncancervård behöver värderas högre lönemässigt, säger Karin Mellgren.

Stressig arbetsmiljö för personalen

Det är inte bara föräldrarna som känner av sjuksköterskebristen. Personalbristen gör också att arbetsmiljön på barncanceravdelningarna blir hårdare.

• Sedan förra enkäten gjordes våren 2016 har 28 sjuksköterskor, räknat i heltidstjänster, slutat på de sex barncancercentrumen.

Avhoppen beror på olika saker, menar avdelningscheferna. Det handlar dels om flytt och föräldraledighet, men också om sjuksköterskor som går till bättre betalda jobb med mer regelbunden arbetstid.

Forskning för högre överlevnad drabbas

Personalbristen slår också mot forskningen – och det drabbar de dödssjuka barnen.

I dag överlever drygt 80 procent av alla barn som drabbas av cancer. Så har det sett ut i många år. För att höja den siffran krävs nya behandlingar som kräver dyr och tidskrävande forskning.

• Men på två av sex barncancercentrum tvingas läkare avstå avsatt forskningstid varje månad på grund av personalbrist. På övriga centrum sker det åtminstone varje år.
• En tredjedel av barncancercentrum har heller inte kunnat låta sina sjuksköterskor forska på grund av personalbrist.

­ Vi är inte bemannade så att forskningsutrymme kan ges till någon sjuksköterska på avdelningen. Detta ser vi som ett problem, säger Carina Mähl, barnsjuksköterska och enhetschef vid barncanceravdelningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Sjuksköterskornas låga löner är ett problem överallt inom vården. Och speciellt inom vård som sker dygnet runt, där arbetstiderna är oregelbundna och jobbet bitvis är stressigt. Men trots detta väljer många att stanna kvar.

– Jag tycker att det är världens bästa jobb. Vi får hjälpa sjuka barn och deras familjer och kommer nära människor som har det svårt och kan göra skillnad för dem. Och vi får vara tillsammans med barn. Även om de är svårt sjuka har de inga föreställningar om hur det borde vara, de agerar utifrån hur det känns. Tycker de att det känns bra så är det bra, den kraften är fantastisk, säger Karin Johansson, barnsjuksköterska och avdelningschef vid barncanceravdelningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.