Mammor och unga förlorar mest

När ett barn insjuknar i cancer rasar allt – inklusive ekonomin. Men det tar dubbelt så lång tid för mammors plånböcker att återhämta sig, än pappors. Ny forskning vill ta reda på varför.

Emma Hovéns forskning visar att mammors löneinkomst inte återhämtar sig efter att deras barn får sin cancerdiagnos. Skillnaden är som tydligast ett år efter att barnet fått diagnos.

Då hade papporna en inkomstförlust på cirka 10 procent, medan mammorna i sin tur visade en 30-procentig minskning i löneinkomst (jämfört med mammor i referensgruppen). Pappors löneinkomst är sedan tillbaka på samma nivå som innan barnet blev sjukt cirka tre år efter diagnos.

För mammorna dröjer det minst sex år.

Det får konsekvenser både för inkomst- och karriärsutveckling och för pension.

– I det akuta skedet när allt handlar om barnets mående och tillfrisknande är det klart att arbete och ekonomi inte prioriteras, föräldrarnas eget mående och arbete får stå åt sidan. Men det är viktigt att vården kan ge stöd och information om hela livssituationen, även efter det akuta skedet, så det inte slår tillbaka på familjerna senare, säger Emma Hovén.

Tillsammans med sin kollega Annika Lindahl Norberg har hon satt upp den studie som kartlägger inkomster för 3 638 föräldrar till 1 899 barn som fått sin cancerdiagnos år 2004 till 2009. Gruppen har matchats med en kontrollgrupp.

– Vi ser skillnader i hur mammor och pappor påverkas. Mammor både minskar i inkomst och hamnar utanför arbetsmarknaden. De som har det knapert redan från början blir extra utsatta rent ekonomiskt, säger Emma Hovén.

Nu går forskarduon vidare genom att intervjua fokusgrupper om sina fynd, för att se om de kan hitta orsaker till skillnaderna. De vill veta om mammor och pappor förhåller sig olika till jobb och karriär.

– Det kan vara så att mammorna väljer att stå tillbaka och arbeta mindre, att det är deras val. Rent personligt tycker jag att det är intressant att undersöka både mammors och pappors frivilliga och ofrivilliga val när det gäller jobb och karriär efter ett barns cancerbehandling.

Emma Hovén och Annika Lindahl Norberg undersöker också andra faktorer som kan påverka ekonomin, till exempel utbildning och ålder. Det finns skillnader även inom gruppen mammor respektive pappor. Yngre mammor och pappor och mammor och pappor med låg utbildning drabbas hårdare. 

Forskarna vill veta hur det verkligen ser ut, för att sjukvården och Försäkringskassan bättre ska kunna ta hand om den som är förälder till ett dödssjukt barn.

På sikt hoppas Emma Hovén på en utveckling av stöd och rådgivning när det gäller frågor som har med familjeekonomi att göra, för att livet ska bli lite enklare både under och efter sjukdomstiden.