Jimmy Durmaz vill ge glädje till drabbade barn

Jimmy Durmaz ser sig inte som en idol. Men han är ändå medveten om att många barn ser upp till honom, både som fotbollsspelare och som en vuxen som står upp mot mobbning och rasism. – Jag kör bara mitt race, säger Jimmy Durmaz.

Jimmy har varit engagerad i Barncancerfondens arbete i närmare tio år. Det började med att landslaget fick erbjudande om att åka till Astrid Lindgrens barnsjukhus och träffa barn som behandlades för cancer.

– Jag svarade ja direkt, säger Jimmy.

Läkarna berättade om besöket, att Jimmy och de andra lagkamraterna skulle vara medvetna om att många av barnen de skulle träffa var väldigt sjuka. De sa också att det var okej att avstå.

– Jag kände att jag ville göra det även om jag var lite nervös för hur jag skulle reagera när jag träffade barnen. Men det blev bara positiv energi – vi var där i flera timmar men det kändes som fem minuter.

Jimmy har fortsatt att engagera sig och vissa av barnen han lärde känna under det första besöket har han träffat flera gånger. Han har gjort fler sjukhusbesök men också träffat sjuka barn i andra sammanhang.

– Det kan vara att vi låter barn komma till en landslagsmatch eller någon annan aktivitet som jag är inblandad i. Är det något som Barncancerfonden behöver så är jag där och hjälper till.

Som hyllad fotbollsspelare är han medveten om att det kan betyda väldigt mycket för ett barn att få träffa sin idol. Just därför är han väldigt noga med att släppa sin egen stjärnstatus och bara vara sig själv när han möter barn. Han har själv minnen av att som barn stå och hänga vid spelargången i hopp om att få en signerad bild av sin idol. Hur betydelsefullt det kändes när spelarna stannade upp och pratade en liten stund.

 – Jag försöker att vara närvarande och ge barnen en dag av glädje, något som de kan minnas och se tillbaka på när de har en jobbig dag. Jag vill ge något mer tillbaka än att de bara får en bild.

Han är också noga med att inte styra samtalet för mycket. Från allra första början fick Jimmy rådet att inte prata om cancer – om inte barnen själva tog upp sin sjukdom.

– När jag träffar sjuka barn låter jag dem ta tag i taktpinnen, de får bestämma vad vi ska göra eller vad vi ska prata om. Vill de prata fotboll gör vi det, men vill de prata om sin sjukdom så försöker jag så gott jag kan att prata om det också.

Förutom arbetet med Barncancerfonden har Jimmy Durmaz engagerat sig i frågor som mobbning och alla människors lika värde. Han har själv erfarenhet av att bli behandlad annorlunda på grund av sitt ursprung. Efter en olycklig frispark i fotbolls-VM i Ryssland 2018 utsattes Jimmy för näthat, något som ledde till att tre personer dömdes.

– Jag är en kille med invandrarbakgrund som har spelat fotboll och haft kul, men jag har också stött på rasism. Det är någonting som sitter i bakhuvudet på mig och som säkert bidragit till att jag aktivt arbetar med de här frågorna.

Hans råd till barn som blir utsatta för mobbning eller särbehandling är att inte gömma det inom sig utan hitta någon att prata med.

– Men först och främst, försök att inte ta åt dig. Jag har lärt mig att strunta i det och gå vidare, min erfarenhet är att det är bästa sättet. Har du möjlighet att säga ifrån så är det bra, men det viktigaste är att prata med kompisar, lagkamrater eller vuxna. Att hålla det inom sig funkar inte, då exploderar man till slut.

Just nu bor Jimmy i Istanbul med sin familj och spelar fotboll för den turkiska klubben Galatasaray, men hjärtat klappar fortfarande lika starkt för Barncancerfonden.

– Vad som än händer kommer jag alltid att engagera mig för Barncancerfonden, jag gör det inte för min egen skull utan för att kunna ge barnen glädje. Jag vet att när jag gör någon annan glad så ger det oftast positiv energi till mig också.