Viktiga satsningar för barncancervård och forskning i budgeten för 2024

Utökade anslag till cancer och barncancer och en tydlig beställning av en nationell digital infrastruktur som förbättrar tillgången på hälsodata är de viktigaste satsningarna för barncancerområdet när regeringen idag presenterar budgeten för 2024.

Sedan tidigare har Barncancerfonden ställt sig positiv till riktlinjerna för uppdatering av den nationella cancerstrategin och att cancerområdet får en utökad budget. 

Ola Mattsson, Barncancerfondens generalsekreterare tycker att signalerna i den presenterade budgeten om att Sverige nu måste få den digitala infrastrukturen på plats också är ett positivt besked.

– Inom barnonkologin har vi, i jämförelse med vuxenonkologin, kommit en bra bit på vägen för att implementera precisionsmedicin. Men ska vi realisera den verkliga potentialen och kunna skräddarsy behandlingarna så måste vi kunna dela data, både nationellt och internationellt.

En nationell digital infrastruktur kan också förenkla och bidra till att effektivisera det dagliga arbetet inom vården genom att minska den administrativa bördan för hälso- och sjukvårdspersonalen. Det frigör tid till mer avancerat arbete och mer tid för patienter . 

Att Sverige ska bli ett föregångsland inom cancervården är ett av huvudmålen inför uppdateringen av den nationella cancerstrategin som nu är över 14 år gammal. 

– Även här handlar det om att kunna införa precisionsmedicin som både kommer att effektivisera sjukvården och, hoppas vi, öka överlevnaden av barncancer och minska de sena komplikationerna som långa och tuffa behandlingar idag leder till, menar Ola Mattsson.

Regeringen lyfter också att rehabiliteringvården behöver stärkas för att säkra god livskvalitet för både patienter och närstående under och efter sjukdom. Det är något som Barncancerfonden lyft i olika rapporter och inlägg.

– Vi vet till exempel att många barn får svårt i skolan, kanske på grund av effekter av behandlingen, och även senare problem i arbetslivet. Syskon till allvarliga sjuka barn påverkas också i hög grad både under och efter syskonets behandling och idag saknas lagstöd som säkerställer att denna grupp får tillgång till stöd. Vi vet även att föräldrar har svårt att komma tillbaka till tillvaron som den såg ut förut. Vi har bland annat studier som visar att det tar 7 år innan ekonomin är återställd efter att ett barn insjuknat i cancer, berättar Ola Mattson.

Att förbättra cancerpatienters och canceröverlevares livskvalité går också i linje med EU:s cancerplan som nu implementeras i Sverige.

Stärka Sverige som land 
Barncancer består av mer än 70 olika diagnoser och internationellt samarbete är en förutsättning för att barn i Sverige ska kunna erbjudas den bästa behandlingen. 

– Därför ser vi också positivt på alla insatser som gör att vi blir en attraktiv part för internationell samverkan både inom forskningen och vården. Att vi kan dela data och information på ett smidigt sätt och ingå i de större internationella studierna som pågår. Det måste finnas utrymme inom vården att forska, säger Ola Mattson.

Det perspektivet, att vården måste kunna forska, har Barncancerfonden med sig i inspelen till de utredningar inom hälsodataområdet som pågår just nu men också de egna satsningar som fonden gör.

– Barncancerfondens egna satsningar omfattar stöd både till forskning och forskningens infrastrukturer och vi vet att vi i Sverige har resurser som verkligen kan bidra till utvecklingen av både forskning och barnonkologisk vård. Och vi vill dela med oss, både av kunskap och data som bygger kunskap, avslutar Ola Mattsson.