Barncancer i centrala nervsystemet påverkar identitet i vuxen ålder

Oönskade och långvariga efterverkningar – så kallade seneffekter – drabbar relativt ofta personer som överlevt barncancer i centrala nervsystemet (CNS). Den aktuella studien bygger på en uppföljning av cirka 700 idag vuxna personer som överlevt CNS-tumörer i barndomen (1982-2001). Patienterna jämfördes med en kontrollgrupp ur befolkningen. Förutom hälsa och funktionsförmåga, studerade forskarna hur sjukdomen, behandlingen och sjukdomsföljder påverkat patienternas psykologiska identitet. Det vill säga hur man uppfattar och ser på sig själv i olika sammanhang där detta har särskilt stor betydelse. Dessutom studerades kroppsuppfattning och övergripande självkänsla.

Resultaten visar att seneffekterna av barncancer i CNS inte bara gäller hälsa och funktionsförmåga. Sjukdomserfarenheten och de skador som tumör och/eller behandling orsakar, sätter långsiktiga spår i självkänsla och formar den psykologiska identiteten. 

Jämfört med kontrollgruppen hade överlevarna i flera avseende mindre gynnsamma utfall. Negativ istället för positiv självuppfattning var vanligare bland patienterna än i normalbefolkningen. Exempelvis när det gällde arbetet och vänner hade 22 procent respektive 30 procent av patienterna en negativ självuppfattning, jämfört med 8 procent och 17 procent i kontrollgruppen. 

– Studien bekräftar att de här patienterna löper risk att drabbas av ett brett spektrum av psykologiska seneffekter som kan innefatta hälsorelaterade, neurokognitiva och funktionella problem, men också basala psykologiska personlighetsfaktorer som rör identitet, mental hälsa och psykiskt välbefinnande, säger Krister K Boman, forskningsledare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Studien har genomförts med stöd av Barncancerfonden och Karolinska Institutets forskningsbidrag.
Läs pressmeddelande från Karolinska Institutet för mer information.