Molekylära och epidemiologiska studier av prognostiska och etiologiska faktorer vid barncancer
Molekylära och epidemiologiska studier av prognostiska och etiologiska faktorer vid barncancer
Mål: Vi vill förstå varför barn får cancer och hitta sätt att bota fler och förbättra livskvaliten för överlevare med barncancer och deras anhöriga.
Frågeställningar: Hur vanligt är barncancerpredisposition och hur påverkar specifika medfödda genetiska avvikelser prognos, behandlingssvar och risken för sena effekter? Kan vi hitta nya diagnoser med barncancerpredisposition och möjliga behandlingsmål?
Bakgrund: Cirka 10-15% av alla barn med cancer har en medfödd förändring i en tidigare känd gen vid barncancerpredisposition. Dessa kan påverka prognosen negativt genom att påverka behandlingssvar och öka risken för terapirelaterade svåra biverkningar. Sedan 2010 har fler än 3000 nya sällsynta diagnoser upptäckts tack vare modern sekvenseringsteknik. Kunskapen om cancerassociationer vid dessa tillstånd är mycket begränsad. Sökanden är koordinator och initiativtagare till Genomic Medicine Sweden – Barncancerpredisposition, ett projekt finansierat av BCF där alla barn med cancer i Sverige erbjuds helgenomsekvensering vid diagnos där vi redan sett att åtminstone 20% av alla barn med cancer har en medfödd genetisk diagnos.
Metod:
a.Genetiska analyser: 50 barn med stark misstanke om barncancerpredisposition skall undersökas med trio helgenomsekvensering, RNA sekvensering och metyleringsarrayer.
b.Registerstudier med klassiska epidemiologiska metoder och maskininlärning: Sökanden är registerhållare för Rare Diseases and cancer ”RADICA” – ett datauttag som innehåller 19 000 barncancerfall, 390 000 sällsynta diagnoser, 17000 individer med molekylärt verifierade diagnoser samt 16.3 M kontroller med information inhämtad från Svenska barncancerregistret, Socialstyrelsens hälsodataregister, Karolinska Universitetslaboratoriet och Statistiska centralbyråns populations register (även historiska)
Betydelse: Projektet berör diagnostik, behandling och prevention och kommer att leda till att fler barn kan erbjudas en förbättrad klinisk diagnostik, precisionsmedicin med riktade