Kardiovaskulära riskmarkörer hos barn som behandlas med antracykliner

Kardiovaskulära riskmarkörer hos barn som behandlas med antracykliner

Idag är 5-årsöverlevnaden hos barn som drabbas av cancer över 80%. Fler än hälften av alla barncancerpatienter erhåller antracykliner som del av cancerbehandlingen. Antracyklin-inducerade kardiovaskulära komplikationer bidrar till den ökade sjuklighet och dödlighet som ses hos barncanceröverlevare jämfört med normalbefolkningen. Kardiotoxicitetens patofysiologi är multifaktoriell och kan orsaka såväl akut som kronisk progredierande hjärtfunktionspåverkan. Kronisk hjärtsvikt sekundär till kardiotoxisk cancerbehandling har dålig prognos. Att kunna identifiera patienter med hög risk för kardiotoxicitet, för att möjliggöra prevention, utan att påverka cancerbehandlingens antitumorala effekt, skulle innebära en stor medicinsk vinst. För vuxna finns evidens för att ekokardiografisk analys av myokardiell deformation i form av global longitudinell strain (GLS), är ett känsligare mått för att upptäcka subklinisk vänsterkammarpåverkan än mätning av ejektionsfraktion, som idag är standard för funktionsbedömning. Inom projektet vill vi undersöka om bedömning av GLS, kan upptäcka subklinisk hjärtfunktionspåverkan och om detta ensamt eller i kombination med biokemiska markörer kan vara av prediktivt värde för risken för kronisk hjärtpåverkan hos barn. Vi planerar en prospektiv studie av barnonkologiska patienter som genomgår antracyklinbehandling på Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ca 50 patienter per år) under perioden januari 2021 till december 2025, där utvidgad ekokardiografisk uppföljning och analyser av biomarkörer skall korreleras med det kliniska utfallet. Vi vill också undersöka om effekten av antracykliner på hjärtmuskelceller som framställts från inducerade perifera stamceller från blodprov på enskilda patienter som skall genomgå högdos antracyklinbehandling, kan prediktera den individuella risken för kardiotoxicitet.