Det finns en oro över hur effekterna av covid-19 pandemin kan ha påverkat barncancervården, med avseende på kontinuiteten av behandlingen och eventuellt sena diagnoser. Preliminära studier från Italien och USA har rapporterat en minskning av antalet barn som diagnosticerats med cancer under de första månaderna av pandemin, vidare har det även funnits indikationer på försenade diagnoser. Tidigare studier har visat att barncanceröverlevare har en ökad risk för infektioner, även många år efter avslutad cancerbehandling. Dock har det inte undersökts huruvida barncanceröverlevare har en ökad risk för att bli allvarligt sjuka i COVID-19.
Vi kommer att använda data från Sverige och Danmark för att undersöka konsekvenserna av COVID-19 pandemin för barn med cancer. Vi kommer till exempel att titta på om färre barn har blivit diagnosticerade med cancer, om försening av diagnosticering har förekommit, och om överlevnaden för barn som diagnosticerats med cancer under pandemin har försämrats. Vidare kommer vi att studera om långtidsöverlevare efter barncancer har en ökad risk för att behöva sjukhusvård för COVID-19, och huruvida socioekonomiska faktorer var relaterade till allvarlighetsgraden av COVID-19 bland barncanceröverlevare.
Resultaten från detta projekt kommer att bidra med värdefull information med avseende på flera aspekter av barncancer: från betydelsen för tidpunkten för diagnos till effekten för låntidsöverlevare av barncancer. Resultaten från detta projekt kommer att bidra med relevant information om hur den pågående pandemin har påverkat barncancer globalt. Vidare, genom att jämföra resultat från Sverige och Danmark har vi den unika möjligheten att utvärdera om och hur de olika restriktionerna i de två länderna kan ha påverkat barncancerdiagnostik och överlevnad.