Benmärgens innehåll under behandling av akut myeloisk leukemi
Benmärgens innehåll under behandling av akut myeloisk leukemi
Vi har länge forskat om analyser för mätning av kvarvarande sjukdom vid akut myeloisk leukemi. Analys med metoden flödescytometri används idag för att styra behandlingen av barn med sjukdomen. Införande av analysen i vården har lett till bättre behandlingsresultat men också till nya utmaningar. Nästan vart tredje barn utan påvisbar kvarvarande sjukdom återfaller. Alltså kan sjuka celler gömma sig undan upptäckt av flödescytometri. Med genetiska metoder kan man å andra sidan hitta kvarvarande sjukdom som inte leder till återfall. Sådana metoder bygger på att leukemiceller har förändringar i sin arvsmassa, genetiska avvikelser, som skiljer dem från friska celler.
För att kunna ta bättre beslut baserat på resultat från analyser behövs mer kunskap kring benmärgens komposition under behandling. För att uppnå sådan kunskap har vi som första mål att bestämma var kvarvarande sjukdom, som inte hittas med flödescytometri, gömmer sig. Projektet baseras på prover från barn under behandling av akut myeloisk leukemi. Vi kombinerar singelcelltekniker med flödescytometri och en genetisk analys vi själva utvecklat, djupsekvensering. Singelcellteknikerna ger oss samtidig information om cellens identitet och dess genetiska avvikelser.
Vårt andra mål är att avgöra om all kvarvarande leukemi har klinisk betydelse. Vi utför detaljerade dataanalyser av flödescytometri utförd på prover från barn med akut myeloisk leukemi. Bland annat undersöker vi om kvarvarande celler med genetiska avvikelser som leukemin är farliga eller inte.
Vi som arbetar i projektet är aktiva inom svensk och internationell vård och diagnostik. Resultaten kommer därför att överföras till vården av barn med akut myeloisk leukemi.