”Jag vill göra skillnad för barn med retinoblastom”

Retinoblastom är en form av barncancer som oftast drabbar små barn under två år. Överlevnaden är hög, men behandlingen är svår och konsekvenserna av sjukdomen kan påverka det drabbade barnet, syskon och barnets framtida egna barn. På S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm utför forskaren och läkaren Maria Fili banbrytande forskning som kan bidra till stora förändringar i sättet att diagnostisera – och behandla retinoblastom.

Retinoblastom är en form av cancer i ögat som bara drabbar barn. Den uppstår om det blir en mutation i RB1-genen, en så kallad tumörsuppressorgen vars uppgift är att förhindra att celler börja dela sig okontrollerat. Retinoblastom kan drabba antingen ett eller båda ögonen hos barnet, och kan bestå av en eller flera olika tumörer. Dessutom kan den uppstå på flera olika sätt.

En av få ärftliga barncancerformer

Retinoblastom är en av få barncancerformer som kan vara ärftliga. De genetiska processer som styr utvecklingen av sjukdomen är komplexa, och det finns flera olika varianter av sjukdomen, där vissa har högre risk för ärftlighet än andra.

I vissa fall kan en mutation i RB1-genen uppstå redan i någon av föräldrarnas könsceller. Det innebär att den då förs över till alla celler i barnets kropp. I dessa fall, vilka utgör cirka 10 procent av alla retinoblastomfall, är cancerformen ärftlig. Denna form, som kallas dubbelsidig retinoblastom eftersom den oftast leder till tumörer i båda ögonen, innebär en högre risk för syskon att drabbas. Mutationen kan även föras vidare om det drabbade barnet i vuxen ålder skaffar egna barn.

Cirka 30 procent av de som drabbas av retinoblastom har en annan form. Då uppstår sjukdomen till följd av en mutation i RB1-genen väldigt tidigt under fosterstadiet. Även denna form av retinoblastom kan vara ärftlig i betydelsen att den kan föras vidare till framtida barn.  

I de resterande 60 procenten uppstår mutationer i båda kopiorna av RB1-genen i en näthinnecell hos barnet senare i utvecklingen, vilket leder till okontrollerad celldelning i näthinnan. Denna form, som kallas enkelsidig retinoblastom, är oftast inte ärftlig.

Viktigt med forskning

Då retinoblastom är en komplex sjukdom med flera olika varianter, är det viktigt med mer forskning. En av de som studerar olika aspekter av retinoblastom är Maria Fili, forskare och läkare vid S:t Eriks ögonsjukhus.

– Retinoblastom är tack och lov en ovanlig cancerform. Men för den som drabbas, syskon och även framtida barn kan det innebära betydande konsekvenser. Det finns stora vinster med att vi lär oss mer om hur retinoblastom fungerar, säger Maria Fili.

Att retinoblastom kan uppstå på olika sätt innebär också att det är en cancerform som det inte finns några särskilda behandlingsprotokoll för. Varje patient får en individanpassad behandling beroende på vilken typ av retinoblastom som barnet har, ålder vid insjuknande och om ett eller två ögon är drabbade.   

– Det är en speciell sjukdom som kan bete sig väldigt olika, det går aldrig att veta hur den svarar på behandlingen, säger Maria Fili.

Trots det är överlevnaden hög, så gott som hundraprocentig. Men cancern påverkar ofta synen, och i svåra fall kan hela det drabbade ögat behöva tas bort.

I och med risken för ärftlighet behöver syskon till drabbade barn undersökas regelbundet under flera år för att kontrollera om även de utvecklat sjukdomen. Det är en undersökning som kräver att barnet är nedsövt, något som alltid innebär risker men som även innebär stress och oro för hela familjen.

– Vi söver mellan12 till 24 gånger under syskonets första fyra till sex år, för att kunna undersöka att en tumör inte utvecklats, säger Maria.

Nytt sätt undersöka ärftlighet

Maria Fili är en av Sveriges ledande forskare om retinoblastom. Kort efter att hon tagit över som sektionschef på S:t Eriks ögonsjukhus 2022 kom hon i kontakt med den kliniska genetikern Emma Tham vid Karolinska institutet. Genom henne fick hon kunskap om en studie, kallad ChiCap (Childhood Cancer Predisposition), som syftade till att med hjälp av genetisk analys undersöka ärftligheten vid barncancer.

Hon såg då till att alla barn med retinoblastom, även de som drabbats tidigare och där vävnadsprover fanns sparade i en biobank, inkluderades i studien.

– Här öppnade sig en möjlighet att analysera tumörvävnad – och vi kunde därigenom identifiera mutationerna hos vissa av patienterna, berättar Maria.

Genom den nya tekniken med så kallad helgenomsekvensering av hela arvsmassan finns nu ytterligare ett verktyg för att bedöma om det är en förhöjd risk för syskon eller framtida barn att utveckla sjukdomen.

– Det känns jätteroligt, i och med de här nya analysmetoderna kan vi bidra till betydligt mindre oro hos familjen och färre påfrestande kontroller av syskon. Jag minns fortfarande hur fantastiskt det kändes första gången jag kunde ringa en förälder till ett drabbat barn och meddela ”Ni kan skaffa hur många fler barn ni vill, de har inte förhöjd risk för retinoblastom!”.

Förhöjd risk för framtida barn

Genetisk analys kan göras utifrån blodprov och av tumörvävnad. Men även om man inte upptäcker någon mutation i blodet hos barnet kan man inte med säkerhet utesluta den ärftliga varianten, då det kan vara så att endast en del av kroppens celler är påverkade. Men om man identifierar mutationerna i tumören går det att utesluta att sjukdomen har ärvts av föräldrarna. Detta går i dag endast att göra om ögat har opererats bort, eftersom risken för spridning är för hög för att ta ett vävnadsprov, så kallad biopsi, i ögat.

Ett nytt forskningsprojekt som Maria Fili nu jobbar med syftar till att utforma en metod för att göra dna-analyser på prover av den vätska som finns i de främre delarna av ögat. Hon har redan påbörjat insamlingen av prover som sparas nedfrysta tills det kommit in tillräckligt många för att gå vidare och göra genetiska analyser och utvärdera resultatet.

– Utmaningen är att det är oerhört små mängder vätska som går att ta ut från ögat, det handlar om 0,1 ml vätska. Det är svårt att göra analyser av så små mängder, så vi hanterar de här proverna som diamanter!

Om det utifrån analys av ögonvätskan går att få ett tillförlitligt svar på vilka mutationer som finns, kommer även syskon och framtida barn till de patienter som har ögat kvar kunna uteslutas från förhöjd risk för retinoblastom.

– Kan vi erbjuda genetisk analys utan att ta bort ögat är det också ett kvitto på att vi är ett framstående forskningscenter ur ett internationellt perspektiv, något som känns väldigt roligt.

Känner stort ansvar

Maria Fili har fått stöd av Barncancerfonden för arbetet med genetiska analyser av ögonvätska.

– Jag trodde knappt mina ögon när jag öppnade mejlet där det stod att jag fått ett anslag beviljat! Jag blev verkligen otroligt glad, och motivationen skjuter verkligen i höjden när man får ett kvitto på att någon tror på en och vill satsa på en.

Hon har även fått stöd i form av tid för forskning, som gör det enklare att kombinera jobbet som ögonläkare med forskningen om retinoblastom.

– Stödet från Barncancerfonden betyder oerhört mycket. Jag har stor respekt för alla som skänker pengar till Barncancerfonden, och i och med det känner jag ett stort ansvar för att använda de resurser jag får så bra som jag bara kan. 

Att det blev just barncancer som Maria Fili specialiserat sig på har inte alltid varit självklart, men hon beskriver arbetet med barn och deras familjer som väldigt givande.

– Det kan också vara oerhört tungt ibland, eftersom du blir så engagerad i patienterna och följer dem under flera år. Det tar kraft att bära familjernas oro och ångest, men samtidigt behöver jag aldrig ifrågasätta om mitt jobb är meningsfullt. Jag finner styrka i att arbeta med något som verkligen gör skillnad för de här barnen och deras familjer.