Vi behöver en barncancerrevolution där alla barn överlever

För att fler barn ska överleva måste staten ta ett tydligt ansvar för finansiering av nya läkemedel och avancerade behandlingar som når alla barn, skriver Elisabeth Dahlin, Ola Mattsson och Kim Ramme i Altinget den 17 februari 2026.

Nya siffror från Svenska Barncancerregistret visar nu att andelen barn som överlever fem år efter diagnos ökat från 85 till 88 procent. Det placerar Sverige i den absoluta toppen internationellt sett, ett resultat av såväl forskning som vårdutveckling.

Men trots glädjande framsteg går det för långsamt. För att fler barn ska överleva – och för att de som överlever ska kunna leva långa liv med god hälsa – krävs nu ytterligare steg. Barn behöver ingå i kliniska studier redan från början och läkemedel som är utprovade och godkända för vuxna ska få en utökad indikation för barn när det är möjligt.  

Barn som botas från cancer har ofta 60–70 år av liv framför sig. De ska kunna gå i skolan, arbeta, bilda familj och leva ett aktivt liv. Med tillgång till fler målstyrda, individanpassade behandlingar kan vi både rädda fler liv och minska risken för akuta och sena komplikationer. Det är avgörande för barn som ska leva med konsekvenserna av sin behandling under hela livet. 

En årlig påminnelse om ojämlikhet

Den 15 februari var det internationella barncancerdagen, en dag som uppmärksammar alla barn i världen som drabbas av cancer och de stora ojämlikheter som finns. Det är också en dag som påminner oss om att Sverige, på många sätt, har en mycket stark barncancervård men att det fortfarande finns stora utmaningar. 

Genom förbättrad användning av cytostatika, nya kombinationer av behandlingar och förbättrad omvårdnad ökade överlevnaden i barncancer kraftigt under 1970- och 1980-talen. Därefter har utvecklingen gått långsammare.

I dag väcker nya tekniker, som möjliggör mer exakt diagnostik och individanpassade behandlingar, nytt hopp om effektivare och mer skonsamma terapier. Nya cancerläkemedel godkänns, men utvecklingen kommer inte barnen till del i samma utsträckning som vuxna. 

Siffrorna talar sitt tydliga språk 

Internationell statistik från juni 2024 visar att av 187 precisionsläkemedel var endast 43 godkända för barn. Ett fåtal av dessa hade en generell indikation för barn, ytterligare några är godkända för vissa åldrar till exempel 6 eller 12 års ålder. 

Siffrorna talar sitt tydliga språk, barn halkar efter i tillgång till modern behandling. För de diagnoser som i dag fortfarande har hög dödlighet, och där behovet av nya behandlingsalternativ är som störst, går utvecklingen alldeles för långsamt. Flera cancerformer är dessutom unika för barn, vilket innebär att särskilda incitament krävs för att stimulera läkemedelsutvecklingen inom dessa områden.  

För många drabbade är slutet på cancerbehandlingen början på en livslång kontakt med hälso- och sjukvården. Dagens behandling kan orsaka sena komplikationer såsom hjärt- och kärlsjukdom, kognitiva svårigheter, sekundär cancer och psykisk ohälsa.  

Inget barn ska dö i cancer 

Att överlevnadssiffrorna ökar är positivt och mycket glädjande, men vi kan aldrig acceptera att inte alla barn överlever och får ett långt och gott liv. Därför vill vi se satsningar som gör det möjligt för fler barn att ta del av nya avancerade behandlingar genom att delta i en klinisk prövning. 

För att detta ska bli möjligt krävs ett stärkt samarbete mellan akademi, vård, industri, myndigheter och patientföreträdare.

För att fler nya cancerläkemedel ska godkännas för barn behövs en finansieringsmodell som gör att barn i Sverige får tillgång till livräddande behandling, oavsett var i landet de bor. För att detta ska bli möjligt krävs ett stärkt samarbete mellan akademi, vård, industri, myndigheter och patientföreträdare. Och framförallt, ett starkt politiskt ledarskap. 

Vi behöver nu skarpa beslut som säkerställer att avancerade terapier når alla barn, oavsett diagnos eller bostadsort. En barncancerrevolution där alla barn överlever och får ett långt och gott liv är möjlig.  

Elisabeth Dahlin, Ola Mattsson och Kim Ramme

Styrelseordförande, generalsekreterare respektive forskningschef, Barncancerfonden