Obotbara hjärntumörer i fokus för Årets barncancerforskare
Barncancerforskaren Lars Karlsson använder nya och innovativa angreppssätt i jakten på en säker och effektiv behandling mot den idag obotliga hjärntumören ponsgliom. För sin djärva forskning, sin unika kompetens och sitt internationella nätverk får han utmärkelsen Årets Barncancerforskare 2025.
Det nyinstiftade priset Årets Barncancerforskare delas ut en gång om året till en ung och lovande forskare som med sitt arbete bidrar till att komma närmare Barncancerfondens mål – att alla barn ska överleva sin cancer, och det med så få sena komplikationer som möjligt. Barnläkaren och forskaren Lars Karlsson får utmärkelsen för sitt mod att med nya, djärva angreppssätt försöka hitta nya sätt att behandla obotliga hjärntumörer hos barn.
– Jag blev otroligt glad och överraskad när telefonen ringde och det var Barncancerfonden som berättade att jag skulle få den här fina utmärkelsen!
Lars har nyligen flyttat tillbaka till Sverige och Göteborg efter att ha gjort en postdoc i USA, en tidsbegränsad forskartjänst finansierad av Barncancerfonden. Han arbetade då på det prestigefyllda universitetet Stanford i Kalifornien, i ett labb hos den välmeriterade forskaren Michelle Monje. Hon är en pionjär inom fältet cancerneurovetenskap, som handlar om hur nervceller interagerar med tumörer.
– Professor Monje leder en klinisk studie med CAR-T-behandling till barn med ponsgliom. Min uppgift blev att ta avstamp i de resultaten och fortsätta forskningen med fokus på blodkärlen i tumören.
Innovativ immunterapi
CAR-T är en typ av immunterapi där kroppens egna immunceller omprogrammeras för att bekämpa cancercellerna. I dag används CAR-T-behandling till exempel för svårbehandlade former av leukemi. Men för solida tumörer som hjärntumörer är det fortfarande en behandlingsform under utveckling, där mer forskning behövs för att hitta säkra och effektiva metoder för att ge CAR-T-celler.
Den kliniska studien har varit lovande med positiva resultat för vissa av patienterna som deltog. Men det framkom också farhågor om ökad risk för blödning i hjärntumören i samband med CAR-T-behandling, något som potentiellt kan leda till akuta sjukdomstillstånd eller död.
Genom att titta på data från den kliniska studien och redan insamlade tumörprover, har Lars kartlagt blodkärlens roll i syfte att ta reda på vad den ökade blödningsrisken beror på och hur den kan förhindras.
– Den molekylära kartan i hjärntumören är ett viktigt steg för att förstå riskerna med CAR-T-behandling.
Lars tar emot på sin nya arbetsplats på Sahlgrenskas centrum för cancerforskning.
– Jag hittar inte så bra här än, men jag tror jag har ett kontor här någonstans!
Här ska han fortsätta sin forskning om CAR-T-behandling och om den kan användas för att behandla ponsgliom. Nästa steg blir att undersöka om blodkärlen i tumören kan påverkas för att minska blödningsrisken och göra CAR-T-behandlingen mer effektiv.
– Vi gör tester i labbmiljö för att se om ett redan godkänt cancerläkemedel, Avastin, kan förstärka effekten av CAR-T-celler utan att öka riskerna för blödning i hjärnan.
Lösa hjärnans mysterier
Lars har alltid varit intresserad av hjärnan och känt en dragning till att vilja lösa de gåtor som döljer sig i dess komplicerade vindlingar. Det var den nyfikenheten som fick honom att utbilda sig till läkare och samtidigt genomgå en forskarutbildning och doktorera i neurovetenskap.
– Som ung tänkte jag lite naivt att om vi bara kan förstå hjärnans funktioner så kan vi lösa all världens problem. Jag tror jag lockades av hur komplicerad hjärnan är, det finns en mystik där som är intressant, säger Lars.
Under läkarutbildningen kom Lars i kontakt med barncancerforskaren och barnonkologen Klas Blomgren. Och det är ingen underdrift att säga att det mötet gjorde avtryck.
– När jag skulle välja område för min specialisttjänstgöring valde jag barnmedicin, det var mycket tack vare Klas. Jag sökte mig till barnonkologen och kände direkt att jag trivdes.
Nu har han fokuserat på forskningen i ett par år, men tanken är att Lars ska dela sin tid mellan forskning och att arbeta som läkare på Barncancercentrum vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.
– Jag tycker verkligen om att arbeta som barnläkare. Ofta följer man barnen och deras familjer under lång tid. Jag tycker det känns väldigt meningsfullt.
Internationella samarbeten
Lars forskningsområde är både specialiserat och oerhört avancerat.
– Jag är lite ensam inom mitt fält, men det är så det funkar med forskning. Du behöver hitta något nytt som ingen har tänkt på tidigare – det är så forskningen kommer framåt och nya upptäckter görs.
Det är också därför det är viktigt med internationella samarbeten, menar Lars.
– Ur ett forskningsperspektiv är det viktigt att tänka att vi är en del av ett större samfund. Sverige är ett litet land med begränsade resurser, kan jag samarbeta med till exempel Stanford som har ett större patientunderlag och bättre resurser så går det snabbare att komma fram till nya resultat.
För Lars är viktigt att alltid ha patienterna i fokus, även om hans forskning är en liten del av det pussel som behöver läggas för att nå målet – en effektiv behandling.
– Jag vill vara med och skänka hopp till de familjer och barn som drabbas av ponsgliom. I dag är det mer eller mindre en dödsdom, men kan vi kan göra den här behandlingen säker och effektiv och dessutom tillgänglig för fler, så skulle det kännas väldigt fint.
En tydlig vision
Även om ett långsiktigt perspektiv är viktigt hindrar det inte Lars från att ha en tydlig vision. Han drömmer om att bygga upp ett specialiserat center för tillverkning av och behandling med CAR-T-celler för barn som drabbats av ponsgliom och andra svårbehandlade hjärntumörer.
– Jag vill bidra till att göra den här avancerade vården och de nya innovativa behandlingsteknikerna tillgängliga för fler. I dag sker tillverkningen av CAR-T-celler utomlands, vilket gör att det tar lång tid innan en behandling kan sättas in.
Vad betyder det att få den här utmärkelsen?
– Jag är hedrad över priset och vill givetvis tacka patienter och deras familjer, alla mina kollegor både inom forskningen och på kliniken för deras stöd och engagemang. Den här utmärkelsen är också ett kvitto på att CAR-T har potential som behandling för hjärntumörer och andra solida tumörer, och det är väldigt positivt inför framtiden.
Årets barncancerforskare: ”Som forskare måste du vara modig”
Dedikerad, orädd och kreativ. Catharina Hagerling är en ung och lovande Lunda-forskare som tack vare sina internationella erfarenheter bidragit med nya forskningsmetoder för att studera neuroblastom. För det får hon Barncancerfondens nyinstiftade utmärkelse Årets barncancerforskare.
Läs mer