Årets barncancerforskare: Vill bidra till rikt och aktivt liv efter barncancern

Med innovativa forskningsmetoder och en stark klinisk förankring vill Elizabeth Schepke förbättra livskvaliteten för barn och unga som har behandlats för hjärntumör. För sin forskning får hon utmärkelsen Årets Barncancerforskare 2026.

Utmärkelsen Årets Barncancerforskare delas ut en gång om året till en yngre och lovande forskare som med sitt arbete bidrar till att komma närmare Barncancerfondens mål – att alla barn ska överleva sin cancer, och det med så få sena komplikationer som möjligt.

Barnonkologen och forskaren Elizabeth Schepke får utmärkelsen för sitt innovativa sätt att kombinera olika forskningsområden i syfte att förbättra hälsa och livskvalitet hos barn och ungdomar som drabbats av hjärntumör.

– Det är fantastiskt roligt och hedrande att ha fått denna utmärkelse! Det är ett fint erkännande, inte bara av min forskning, utan allt arbete vi som team gör. Samtidigt är det också en bekräftelse på att forskningen vi gör är relevant och viktig.

Studerar sena komplikationer

Elizabeth Schepke är överläkare i barnonkologi vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Hon forskar också om det som kallas sena komplikationer vid Institutionen för kliniska vetenskaper. En majoritet av de barn som genomgår en behandling för cancer får olika typer av fysiska, kognitiva och hälsomässiga komplikationer senare i livet. Dessa besvär, som ofta kan vara allvarliga, kan ha stor påverkan på möjligheterna till ett rikt och självständigt liv efter cancern.

– Vårt åtagande för de barn och unga som drabbas slutar inte med överlevnad, utan det fortsätter hela livet. För att kunna hjälpa på rätt sätt måste vi ha kunskap om vad som kan hända och vilka behov som finns, säger Elizabeth.

Effekter av fysisk aktivitet

Just nu arbetar hon med projektet MOVE, som syftar till att studera effekten av fysisk aktivitet för barn och unga som behandlats för hjärntumörformen medulloblastom. MOVE går ut på att barn som avslutat sin behandling får göra ett videobaserat träningsprogram i hemmet under ett par månader. Det enda som behövs är några enkla träningsverktyg och en läsplatta för att kunna koppla upp sig till ett videosamtal med en fysioterapeut.

– Det finns mycket som talar för att både sjukdomen i sig och behandlingen gör att det biologiska åldrandet i kroppens vävnader påskyndas. Vår hypotes är att fysisk träning, förutom att förbättra fysisk funktion och livskvalitet, också kan påverka biologiska processer kopplade till det förtida åldrandet.

Elizabeth och hennes forskarteam, där bland andra Aron Onerup ingår, har genomfört en pilotstudie i Sverige och Tyskland. Nu är de på väg att starta upp studien i flera europeiska länder.

– En stor styrka med den här studien är att den är helt digital, du behöver inte åka i väg någonstans utan kan genomföra ditt träningspass hemma, till exempel efter skolan. Det gör att fler kan delta, oavsett var de bor.

Mäter effekten i saliv

Elizabeth har tidigare forskat mycket inom fältet epigenetik. Det är läran om hur kroppens gener kan slås av och på. Specifika epigenetiska mönster kan användas som ett slags fingeravtryck som kan ge värdefull kunskap om vilken typ av cancer barnet har.

– I den här studien tittar vi på mönster som kan kopplas till biologiskt åldrande. På så vis kan vi kombinera de data vi får från deltagarnas träning med epigenetiska analyser från salivprover. Det ger oss en bredare bild av vilken effekt som träningen har på längre sikt.

Om forskarteamet kan visa att fysisk aktivitet påverkar de biologiska processer som är kopplade till förtida åldrande kan det ge ny kunskap om hur vissa sena komplikationer skulle kunna förebyggas eller minskas på längre sikt.

– Nu i den här studien tittar vi på medulloblastom eftersom det är den vanligaste elakartade hjärntumören som drabbar barn, och det är också en grupp som oftast behandlats både med cytostatika och med strålning och där vi vet att riskerna för sena komplikationer är hög. Men det finns säkerligen även andra patientgrupper som också skulle ha nytta av fysisk träning.

Viktigt att forskning uppmärksammas

Elizabeth Schepke hoppas att utmärkelsen Årets Barncancerforskare kan bidra till att lyfta betydelsen av forskning om uppföljning och förebyggande arbete efter barncancer.

– Forskningen har gjort stora framsteg när det gäller överlevnaden vilket är fantastiskt, men vi vet att många lever med konsekvenserna av sjukdomen och behandlingen under hela livet. Det betyder mycket att vår forskning om hur vi kan förstå och förebygga sena komplikationer uppmärksammas.

Hon har även tidigare fått stöd av Barncancerfonden för sin forskning, bland annat för att genomföra en så kallad postdoc vid Universitetssjukhuset Hamburg i Tyskland.

– Barncancerfondens stöd betyder mycket. De är väl insatta i den forskning som görs och är en väldigt viktig aktör inom barnonkologisk forskning. För mig personligen har det inneburit att jag kan kombinera kliniskt arbete som barnläkare med forskning, det hade inte varit möjligt utan stöd från Barncancerfonden.

Elizabeth tror att just den möjligheten har varit central för att Sverige i dag ligger i framkant när det gäller barncancerforskning.

– Det bidrar till samarbete och utbyte av kunskap och erfarenheter som verkligen driver forskningen framåt.

Det nära samarbetet mellan olika delar av vården och även forskningen är också en av anledningarna till att Elizabeth Schepke började arbeta med barncancer.

– Barnonkologi väckte tidigt mitt intresse, jag tyckte det var väldigt inspirerande att alla jobbar som ett team för patientens och familjens bästa. Det finns ett stort engagemang och en helhetssyn som jag uppskattar. Vården och forskningen går verkligen hand i hand, det är väldigt tydligt för mig och något som gör mitt arbete både spännande och intressant.

Vad hoppas du uppnå med din forskning?

– Jag hoppas att den ska leda till att vi bättre kan förebygga långsiktiga konsekvenser av sjukdomen och behandlingen, så att barncanceröverlevare får ett aktivt och rikt liv. Min förhoppning är också att vi ska kunna stötta med förebyggande insatser så tidigt som möjligt, och att vården blir jämlik och att alla som behöver får ta del av den.