Barncanceröverlevare blev gravid efter återtransplanterad äggstocksvävnad

En kvinna som genomgick vävnadsnedfrysning i tonåren väntar sitt andra barn efter att ha fått äggstocksvävnad återtransplanterad. Hon drabbades av leukemi vid 14-års ålder och frysning av vävnad var den enda möjligheten som kunde erbjudas för att bevara fertiliteten. Forskningen har finansierats av Barncancerfonden.

­­– Det är verkligen helt fantastiskt. Det är första gången någon som fått sin äggstocksvävnad nedfryst i barndomen lyckas få barn i Sverige, säger Kenny Rodriguez-Wallberg, som var ansvarig över transplantationen och fertilitetsbehandlingen.

Kenny Rodriguez-Wallberg är professor och överläkare vid Karolinska universitetssjukhusets sektion för reproduktionsmedicin där hon är ansvarig för fertilitetsbevarande åtgärder. Hon är också forskare vid institutionen för onkologi och patologi vid Karolinska Institutet och har lett studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Haematologica.

Sedan tidigare har man lyckats återtransplantera vävnad från vuxna patienter och fått den att fungera, men nu tänds ett hopp även för barncancerdrabbade. Barn som behandlas med cytostatika och/eller strålning får ofta skador på reproduktionsorganen och drabbas av helt eller delvis nedsatt fertilitet senare i livet.

­­– Nu ser vi att det faktiskt kan fungera att frysa ner vävnad från ett barn, och även efter genomgångna cytostatikakurer. Det är väldigt roligt och hoppingivande. Vi har erbjudit den här typen av fertilitetsbevarande åtgärder till flickor på vår reproduktionsklinik sedan början på 2000-talet i studieform, men vi har varit tydliga med att det är en möjlighet och inte en garanti, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.

Spontant gravid

Jessica Strid var 14 år när hon fick leukemi 1999.  Hon kom snabbt under behandling och fick flera cytostatikakurer. När sjukdomen skulle behandlas vidare med en stamcellstransplantation, vilket oftast medför en bestående infertilitet, erbjöds hon att delta i en studie och frysa ner vävnad från sin äggstock. Vävnaden togs ut genom en titthålsoperation 2001.

Att ta ut äggstocksvävnad var en chansning eftersom hon redan genomgått en intensiv cytostatikabehandling som är känd för att förstöra äggceller. Dessutom hade ingen lyckats återtransplantera äggstocksvävnad ens från vuxna cancerpatienter vid den här tiden.

­­– Det finns många hinder. Även om man hinner ta vävnad innan en behandling inleds är det mycket svårt att få den att fungera optimalt efter återtransplantationen. Väldigt få ägg överlever och blir funktionsdugliga, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.

Men Jessica hade tur. 2017 återtransplanterades 27 små bitar av vävnaden, alltså 16 år efter att den tagits ut, och några månader senare började den visa aktivitet. Efter att Jessica gjort flera IVF-behandlingar utan framgång, fick hon ytterligare 19 delar av sin äggstocksvävnad återtransplanterade 2018.  

En kort tid senare blev hon gravid genom IVF. Barnet föddes i november 2019.

Nu är hon dessutom spontant gravid med sitt andra barn som väntas i augusti.

­­– Denna gång gick helt utan behandling! Och vi upptäckte graviditeten av slumpen när jag skulle undersöka Jessica för att paret önskade hjälp med att få ett barn till. Så underbart att äggstockstransplantaten har fortsatt fungera så pass bra så att hon kunde bli gravid på naturligt sätt. Vi behöver dock hitta ytterligare lösningar till en del fortfarande olösta problem och därför behöver forskningen fortsätta, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.

Dubbel chock

Kenny Rodriguez-Wallberg har ägnat nästan hela sitt yrkesliv åt fertilitetsbevarande åtgärder. Idag arbetar hon på Reproduktionsmedicins program för fertilitetsbevarande åtgärder på Karolinska sjukhuset i Stockholm.

­­– När man möter många patienter som har svårt att bli med barn, så förstår man hur viktig och svår den här frågan är för många.

Inför en behandling av en sjukdom där det finns risk att patientens äggstockar eller testiklar skadas, exempelvis av strålning och cytostatika, så erbjuds en offentligt finansierad fertilitetsbevarande åtgärd.  

­­– Patienter som drabbas av en allvarlig sjukdom som medför en behandling som förstör fertiliteten får en dubbel chock, de får både ett besked om en svår sjukdom och om infertilitet. Och ofta måste de ta väldigt snabba beslut eftersom den fertilitetsskadande behandlingen behöver dras igång så snart som möjligt.

Svårt innan pubertet

För vuxna män och pojkar som kommit i puberteten går det relativt enkelt att lämna spermier. För flickor som kommit i puberteten går det att med hjälp av hormoner stimulera äggproduktionen och plocka ut ägg som kan frysas och användas i framtiden. Men för yngre pojkar och flickor, eller unga flickor/kvinnor som direkt måste i behandling och inte hinner genomgå hormonell behandling för att få mogna ägg, är det värre, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.

Sedan tidigt 2000-tal har hon och hennes kollegor därför erbjudit nedfrysning av vävnad från äggstockarna inom ramen för ett forskningsprojekt. Vävnaden delas i mindre bitar och fryses ner, så att läkarna senare kan försöka återföra vävnaden med förhoppningen att den ska fästa och börja växa och producera ägg.

­­– Det är den enda kliniska behandlingen som kan erbjudas till de här patienterna för att återfå fertiliteten. Och vi är tydliga med att det är väldigt liten chans att det kommer att lyckas, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.

Vad gäller just barncancer är det en till tre flickor per år som genomgår operationen att ta ut en bit av sin äggstock, innan cancerbehandlingen börjar.

Första barnet genom transplantation

2013 föddes det första barnet i Sverige efter att en kvinna fått egen äggstocksvävnad återtransplanterad. Vävnaden hade frysts ner tio år tidigare, men då kvinnan var vuxen. Även den transplantationen leddes av Kenny Rodriguez-Wallberg.

Därefter har ytterligare några barn fötts med hjälp av tekniken. Några barn har blivit till genom spontan graviditet, men oftast krävs en IVF-behandling, där äggen odlas och plockas ut och sedan befruktas utanför kroppen. Därefter sätts ett embryo tillbaka i livmodern.

­­– Men effektivitet är fortfarande väldigt låg av flera skäl. Dels är det svårt att frysa äggceller, dels är det svårt att få transplantatet att växa fast och börja fungera som äggstock. Vi förlorar många ägg i processen. Vi försöker därför hitta sätt att förbättra metoden och har initierat experimentella forskningsprojekt för att till exempel skapa nya kärl som försörjer transplantatet snabbare.

Nu kommer barncancerpatienterna

Reproduktionsmedicinkliniken följer alltid sina patienter och bjuder in dem att komma för information och samtal när de vill. Kenny Rodriguez-Wallberg har följt många av dessa flickor som återkommer för rådgivning under tonåren och några år senare som vuxna. Därefter återkommer en del för att planera behandling för att återfå sin fertilitet.

­­– Nu börjar de före detta barncancerpatienterna komma med intresse om återtransplantation, men ingreppen är fortfarande sällsynta i hela gruppen, kanske ett till två per år. Framförallt beror detta på att de allra flesta flickor som har genomgått nedfrysning av äggstocksvävnad fortfarande är mycket unga och inte vill få barn ännu. 

Kenny Rodriguez-Wallberg har haft flera anslag hos Barncancerfonden för sin forskning av fertilitet hos prepubertala flickor som genomgår cancerbehandling.

Fakta: Reproduktionsmedicins program för fertilitetsbevarande åtgärder

  • Inför en behandling av en sjukdom där det finns risk att patientens äggstockar eller testiklar skadas, exempelvis av strålning och cytostatika, så erbjuds en offentligt finansierad fertilitetsbevarande åtgärd.
  • En stor del av patienterna har cancer, men fertilitetsbevarande åtgärder kan även erbjudas inför behandling av sjukdomar eller visa genetiska tillstånd.
  • Programmet för kvinnor och flickor har funnits sedan 1998 och Sverige ligger i framkanten av utvecklingen av området i världen.
  • Idag har över 3000 patienter fått hjälp här.
  • Året 2018 publicerades en sammanställning där totalt 114 barnpatienter hade frysbevarat ovarialvävnad i fertilitetsbevarande syfte.
  • 48 av flickorna var yngre än 12 år*.

Swisha en gåva!

Din gåva till Barncancerfonden gör att fler drabbade barn och familjer vågar tro på en framtid tillsammans. Varje krona är livsviktig!

Barncancerfondens integritetspolicy och allmänna villkor.

Senast uppdaterad:
Publicerad:
Fotograf: Anders Norderman, Karolinska institutet
Skribent: Sofia Ström Bernad