Överlevnad av barncancer ökar!

Forskningen har gett resultat. Ny statistik visar att överlevnaden i barncancer har ökat från 80 till 85 procent. Detta är ett viktigt steg mot att Barncancerfonden ska nå sin vision – att utrota barncancer. Men för att visionen ska bli verklighet behövs ännu mer forskning.

Den generella barncanceröverlevnaden har ökat från 80 till 85 procent under en femårsperiod.

− Det är oerhört roligt och överträffar mina förväntningar. Kurvorna har ju länge planat ut och vi har haft 80 procent femårsöverlevnad under ganska lång tid. Så jag är verkligen glad över de här siffrorna, säger Barncancerfondens forskningschef Kerstin Sollerbrant.

Den senaste statistiken visar att överlevnaden för barn som drabbas av Hodgkins lymfom nu är 100 procent. Men diagnosgruppen är liten och siffrorna kan komma att ändras.

− Det kan sjunka lite igen under kommande femårsperiod så vi ska vara lite försiktiga med hur det blir långsiktigt. Men det är fantastiskt att kurvan nu tangerar 100 procent.

Statistiken visar också att gruppen barn med blodcancersjukdomar som akut lymfatisk leukemi, ALL, och akut myeloisk leukemi, AML, står för den största ökningen totalt.

Kerstin Sollerbrant lyfter fram förbättrade behandlingsprotokoll som den viktigaste förklaringen till att allt fler barn med leukemier överlever.

− Det är en styrka inom barnonkologin att man har de här protokollen och att alla barn med samma diagnos får samma behandling. Inom ramen för kliniska forskningsprojekt kan man då systematiskt utveckla och förbättra behandlingarna så att fler barn överlever.

Inom AML-gruppen är femårsöverlevnaden nu uppe i 78 procent. En stor del av framgången beror på en ny metod som kan upptäcka små mängder kvarvarande leukemiceller efter inledande behandling. Det innebär att det nu är lättare att avgöra vilka barn som behöver högriskbehandling.

− Nu kan man identifiera dem tidigt och ge stamcellsbehandling för att undvika återfall.

För de solida tumörerna, till exempel hjärntumörer, har dock överlevnadskurvan planat ut under de senaste fem åren. En orsak är att tumörformerna är mycket olika varandra, och det försvårar justeringar i behandlingsprotokollen.

− Men det ska inte tolkas som att utvecklingen inte går framåt. Vi har i dag mycket mer kunskap än för bara några år sedan, kunskap som leder till säkrare diagnoser, bättre behandling och mindre risk för sena komplikationer.

Inom tumörområdet pågår nu intensiv forskning för att identifiera genetiken bakom tumörerna. Det möjliggör en bättre riskindelning av patienterna.

− Det här är viktiga framsteg. Riskindelningen hjälper läkarna att välja den bästa behandlingen och minskar risken för både återfall och komplikationer orsakade av själva behandlingen.

Men för att den generella överlevnaden i barncancersjukdomar ska öka rejält krävs även något nytt. Kerstin Sollerbrant ser därför ett behov av fortsatt satsning på bred forskning.

− Jag tror att vår styrka på Barncancerfonden är att vi inte följer trender utan ser att en bredd behövs för att nå hela vägen fram. Vi kan aldrig veta vilken kunskap som kommer att generera något riktigt stort, och genom att satsa på både bredd och kvalitet maximerar vi sannolikheten för genombrott i framtiden.

För att nå bättre resultat framöver behövs exempelvis ännu mer forskning om cancercellernas biologi. Kerstin Sollerbrant hoppas också mycket på utvecklingen av immunologiska behandlingar, där CAR-T-cellsterapi är ett exempel.

− Alla hoppas ju också på de nya målinriktade behandlingarna som siktar på det som är fel i cancercellerna, till skillnad mot cytostatika som slår blint mot både sjuka och friska celler.

För att forskningen ska bli framgångsrik krävs dock samarbete.

− Små patientgrupper och smala diagnoser kräver ett ökat internationellt samarbete. Det finns redan upparbetade nätverk, men samverkan över landsgränserna måste underlättas. Det behövs också en bra forskningsinfrastruktur och därför är våra biobanker och barncancerregistret viktiga.

Även om det är en lång väg till bot för alla barncancerpatienter är Kerstin Sollerbrant mycket hoppfull inför framtiden.

− Jag tycker att vi befinner oss i en medicinsk revolution med en fantastisk kunskapsboom. Nu gäller det att kunskapen kan omvandlas till nya behandlingar och mediciner, säger hon.