Nytt möjligt sätt att stoppa neuroblastom

Forskare vid Karolinska institutet har hittat en möjlig väg att stoppa tumörtillväxt i en musmodell av neuroblastom. Forskningen finansieras av Barncancerfonden.

Neuroblastom är en aggressiv cancersjukdom som drabbar små barn, oftast innan två års ålder.
Tumörerna uppstår ur celler i det sympatiska nervsystemet och hittas vanligen i binjurarna eller i nerver som löper längst med ryggraden. Trots intensiv behandling med traditionella behandlingar som cytostatika och strålning kan sjukdomen vara svår att bota.

Tumörerna tycks inte bildas ur några återkommande mutationer i arvsmassan, vilket är fallet med många andra cancerdiagnoser. Forskare försöker därför förstå hur neuroblastom uppstår. 

Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt en alternativ mekanism som kanske kan hjälpa till att hitta förklaringen. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nucleic Acids Research.

– Enkelt uttryckt kan man säga att när DNA förvandlas till RNA, så kan det uppstå sammansmältningar av RNA från närliggande gener. Det gör att det uppstår många olika ”genprodukter” varav vissa kan visa sig vara onkogena, cancerdrivande, och potentiellt bidra till utvecklingen av neuroblastom, säger Johan Holmberg, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi på Karolinska Institutet.

De här RNA-fusionerna visade sig vara beroende av ett hyperaktivt ”splitsningsmaskineri”, vilket i sin tur var associerat med högrisk-neuroblastom. När forskarna hämmade maskineriet genom att tillföra ett ämne som hämmar splitsning så uppstod inte så många RNA-fusioner. Dessutom dog också neuroblastomceller vid behandling med splitsningshämmare och forskarna kunde även se att tumörtillväxten i en musmodell med transplanterade mänskliga neuroblastomceller minskade när man behandlade mössen med dessa hämmare.

– Det här känns mycket lovande. Vi hoppas att våra upptäckter ska leda till både bättre diagnos och behandling av neuroblastom, säger Johan Holmberg.

På bilden: Johan Holmberg och försteförfattaren Yao Shi.

Fakta: Splitsning och transkribering

DNA är en nukleotidkedja, ett kemiskt ämne, som finns i cellens kärna och lagrar all den genetiska informationen. Men för att DNA ska kunna omvandlas till något funktionellt så bildas RNA, en halv kopia av DNA:t, som kan ta sig ut i andra delar av cellen för att läsas av och dela med sig av informationen.

I den här förvandlingen till RNA, transkriberingen, läses hela genen av. Men det är bara delar av DNA:t, nukleotidkedjan, som innehåller kodande information, exoner.
Exoner är den fuktionella koden för hur olika protein ska tillverkas. Exonerna delas upp av introner, som är icke-kodade bitar av DNA. Därför sker en splitsning, då intronerna klipps bort. Då bildas ett transkript, en sammanfogad enhet av exoner, som utgör mRNA-molekylen.