Ett kompisstöd i miljonklassen

När Ida Norevik drabbades av akut lymfatisk leukemi ville hennes klasskompisar göra något för att hjälpa till. Nu har de samlat in drygt en miljon kronor till Barncancerfonden.

För Ulrika Widén är klass 6B i Margretelundsskolan i Åkersberga något utöver
det vanliga. Hon har varit deras klassföreståndare sedan första klass, och efter sex år tillsammans är de mer som en stor familj.

– Den här klassen är speciell. Vi har en väldigt fin gemenskap, säger hon.

I klassrummet intill jobbar eleverna i matteboken. På vita tavlan har veckans ämnesmål radats upp bredvid datumet för nästa spanskaprov. Där står också den kanske viktigaste uppgiften för klassen: hur mycket pengar insamlingen till Barncancerfonden har samlat in. I slutet av april 2019 nådde de den magiska gränsen – en miljon kronor.

När Ida Norevik i september 2017 fick diagnosen akut lymfatisk leukemi var det ett chockartat besked för både Ulrika och hennes elever. Tanken på att en av dem drabbats av barncancer var svår att ta in.

Akut lymfatisk leukemi, ALL

  • ALL är den vanligaste formen av barncancer.
  • Överlevnaden är drygt 90 procent.
  • Cancern drabbar benmärgen och skapar en okontrollerad tillväxt av vita blodkroppar som tränger undan den friska benmärgen.
  • Behandlingen sker med cytostatika under cirka två och ett halvt år.

En dag såg eleverna att Ulrika hade ett ”Fuck Cancer”-armband på sig.

– En av eleverna frågade varför jag hade en svordom på armen. Jag förklarade vad armbandet symboliserade och att jag hade det som ett sätt att visa att jag inte tycker att något barn ska behöva få cancer, berättar Ulrika.

En annan elev, Alice Jonsson, frågade om de inte kunde göra egna armband med en annan text i stället. Ulrika pratade med rektorn, som gav grönt ljus åt projektet och lovade köpa in pärlor.

– Vi hade en omröstning i klassen och mitt förslag, ”Cure Cancer”, vann, säger Klara Laudon som tillsammans med Alice Jonsson gjort oss sällskap.

Klara Laudon och Alice Jonsson tillsammans med sin lärare Ulrika Widén.

Sagt och gjort. Klassen bestämde sig för göra egna armband och sälja dem. De startade en insamling till Barncancerfonden och organiserade en pärldag där de gjorde 1 000 armband. Tanken var att samla in 100 000 kronor, men när klassen nådde målet kändes det självklart för alla att fortsätta.

– Efter det rullade det bara på. Det blev ringar på vattnet och allt fler engagerade sig, butiker här i Åkersberga tog in armbanden och vi ordnade olika evenemang där vi samlade in pengar och sålde armband, berättar Ulrika.

För klassen blev det ett sätt att få något annat att tänka på, samtidigt som de stöttade Ida och bidrog till forskningen. De kände dock att de ville göra något lite mer konkret för att visa Ida att de tänkte på henne när hon låg på sjukhus. Ida gillar att dansa och använder appen TikTok där man kan lägga upp korta videor till musik. Klassen bestämde därför att de skulle göra egna dansvideor och skicka till Ida.

– Varje fredag skickade vi en ny dansvideo, berättar Ulrika. Vi försökte göra så att hon kände att kompisarna fanns kvar. Det betydde så otroligt mycket för henne, och var en så liten grej för oss att göra.

För Ulrika Widén har det känts som en självklarhet att engagera sig och göra vad hon kan för sin elev.

– Jag har alltid sett mig och min klass som ett lag. Det här är bara ännu ett sätt att jobba vidare med den tanken, säger hon.

Det har varit tufft för klasskompisarna att veta att Ida har mått dåligt och att hon inte har kunnat umgås annat än via sociala medier. Nu är hon färdigbehandlad, mår bättre och är tillbaka i skolan. Hon går inte heltid i skolan, men blir långsamt piggare.

– Nu skrattar hon och är glad igen, det är jättekul att se, säger Klara.

För Ida själv har kontakten och stödet från skolan varit enormt viktig. Hon minns själv inte så mycket från den tiden då hon låg på sjukhus, så mamma Marianne hjälper till att berätta.

– Att klassen skickade dansvideor till Ida blev som en morot. Ida hade ett leende på läpparna varje fredag även om hon mådde dåligt, säger Marianne.

Insamlingen har engagerat även familjen, och de har pärlat otaliga armband själva.

– Jag blev alldeles varm i kroppen när jag hörde vad de ville göra, både jag och Ida kände direkt att vi ville vara med och hjälpa till. Pärlandet blev en
motivation för Ida att ta sig ur sängen, så fort vi vaknade ville  Ida ut i dagrummet och sätta sig och pärla, berättar Marianne.

Ida själv är glad att vara tillbaka i skolan igen.

– Det är kul att träffa kompisarna. Vi hänger mest och pratar, men det är skönt att ha folk omkring sig, säger hon.

Trots att Ida är färdigbehandlad och insamlingen mer än tiofalt har överskridit det ursprungliga målet – så fortsätter klassen sin insamling till Barncancerfonden.

Klara Laudon säger:

– När vi har pärlkvällar blir jag alltid på bra humör nästa dag. Man blir glad och pigg av att hjälpa till.