Skola

Barn på sjukhus har rätt till undervisning. Det är viktigt att du håller kontakt med skolan och försöker gå dit när du kan. I annat fall finns det en sjukhusskola för alla barn i skolåldern från grundskola till och med gymnasiet.

Möjligheten att göra prov och annat som man gör i sin vanliga skola finns också. Genom sjukhusskolan kan man hålla kontakten med sin egen klass och sina lärare på hemskolan. I mån av plats kan syskonen delta i sjukhusskolan.

Våra konsultsjuksköterskor och syskonstödjare finns också till hands för att underlätta tillvaron.

"Tänk om man säger fel saker, eller tänk om den som blivit sjuk vill vara i fred?” är vanliga tankar. Men det finns inga fel saker att säga, och den som är sjuk behöver kompisar.

Ta kontakt, ställ frågor, ju mer du vet desto lättare är det att prata. Lärare på skolan kan hjälpa dig att få reda på mer eller veta vem du kan prata med. Även om din kompis som är sjuk inte svarar på SMS, inte mejlar eller ringer tillbaka betyder det inte att hen inte vill ha kontakt, det kanske är en jobbig dag, helt enkelt.

Försök igen, visa att du bryr dig - hälsa på din kompis hemma eller på sjukhuset. Berätta vad som hänt i skolan, på förskolan eller på fritiden. De flesta kompisarna vill oftast att det ska vara som vanligt. 

Rätten till stöd i förskola och skola gäller alla barn och elever, upp till och med gymnasieskolan.

Skollagen är tydlig med att alla barn och elever från förskolan till och med gymnasieskolan har rätt till stöd och särskilt stöd, om de behöver det. Rätten till stöd är densamma oavsett om barnet/eleven går i en kommunal eller fristående förskola eller skola.

Så här säger skollagen om stöd i förskolan

I skollagen 8 kap 9 § står följande att läsa om särskilt stöd i förskolan:

9 § Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna.

Så här säger skollagen om stöd i grundskola, fritidshem och gymnasieskola

Det särskilda stödet i förskoleklass, fritidshem, grundskola och gymnasieskola regleras i skollagens 3:e kapitel §§ 5-9. Här står det att om en elev befaras att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation ska skolan ge stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Är detta stöd inte tillräckligt ska rektor skyndsamt utreda om eleven är i behov av särskilt stöd och då har eleven rätt till ett åtgärdsprogram.

Uppmuntra eleven eller barnet att medverka i skolan och förskolan så mycket som möjligt. Den sociala kontakten med kamraterna är viktig och hjälper till att behålla förankring i vardagen, när tillvaron i övrigt är allt annat än vanlig.

Men kom också ihåg att sjukdomen kan påverka barnets prestation i skolan och förskolan. Barnen får ofta hög frånvaro på grund av behandlingen och infektioner. Det kan påverka prestationerna och det kan vara svårt att orka med eftersom man kan bli trött, ha värk och bli svag i musklerna.

Det är skolan som är ansvarig för barnets undervisning även då barnet är inlagt på sjukhuset eller vårdas i hemmet, och är skyldig att hålla kontakt med barnet och föräldrarna och att ordna med hemundervisning om det behövs.

Behåll kontakten

På sjukhuset finns en sjukhusskola där sjukhuslärare sköter skolundervisningen. För barn i förskola och förskoleklass finns på sjukhuset lekterapin med utbildad personal för dessa barn. Det är viktigt att samarbeta med dem. Om barnet inte kan gå i skola eller förskola är det bra med besök av lärare och kamrater hemma och på sjukhuset. Det visar att man inte är bortglömd. Mejl, sms, brev och kort visar att det finns ett liv utanför sjukhuset. Det ökar livslusten och påskyndar tillfrisknandet.

Landets konsultsjuksköterskor har tillsammans med läkare vid varje barncancerenhet tagit fram nationella rekommendationer för socialt liv under cancerbehandling. De handlar framför allt om att det är viktigt att behålla närvaron i skola och förskola när ett barn behandlas mot cancer.

Ladda ner rekommendationerna (PDF)

Hjälp och nätverk för pedagoger

Det finns flera nätverk och stöd som kan hjälpa dig som pedagog om ett barn/elev insjuknar i cancer.

Ågrenska

Som personal i skola och förskola finns möjligheten att delta i utbildningsdagar som anordnas av Barncancerfonden. Syftet är att skapa en gemensam grund för familj och profession för att på bästa sätt bemöta barnens behov.

Dessa utbildningsdagar hålls på Ågrenska utanför Göteborg. Här får du föreläsningar av specialister inom onkologi, endokrinologi, psykologi, sociologi och pedagogik. För skolpersonal som arbetar med elever som har en förvärvad hjärnskada finns ett nätverk, där du kan få tips om litteratur och komma i kontakt med andra pedagoger.

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, ger specialpedagogiskt stöd till skolor och förskolor för att barn, unga och vuxna, ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning oavsett funktionsförmåga. Stödet de erbjuder kan handla om individens lärande, pedagogers arbete eller verksamhet och organisation. Den kompetens de erbjuder kompletterar kommunernas och skolans resurser. Det specialpedagogiska stödet söker man på myndighetens webbplats (spsm.se). SPSM:s insatser är kostnadsfria.

Skoldagar på barncancercentra

På landets sex barncancercentra (Umeå, Stockholm/Solna, Uppsala, Linköping, Göteborg och Lund) genomförs varje år skoldagar. Kontakta sjukhusskolan eller en konsultsjuksköterska för att få närmare information om när skoldagen genomförs på ditt barncancercentra.

Vad är cancer? Hur verkar medicinerna i kroppen? Detta är inga lätta frågor att svara på. Med bildens hjälp blir det lättare att såväl förklara som att förstå. Se-Höra-Göra-bilderna är ett hjälpmedel i informationsarbetet.

Se-Höra-Göra-materialet finns idag på samtliga barncancercentra och på de sjukhus runt om i landet där det bedrivs barncancervård. Syftet med materialet är att förklara diagnoser och behandling för barnet samt barnets omgivning.

Materialet består av två delar. Dels ett undervisningspaket för vårdpersonal och dels diagnosväskor till patientfamiljerna.

– Bilderna har magneter på baksidan för att vi ska kunna sätt upp bilderna på tavlan i klassrummet när vi berättar för kompisarna, säger Karin Gustafsson som varit med och tagit fram materialet.

Varje familj som har ett barn som fått en fastställd diagnos får en väska med bildmaterial som är anpassat efter vilken barncancersjukdom barnet har. Väskorna lämnas ut av respektive barncancercentra.

– Eftersom barnen har sina egna väskor med material underlättar det även för dem att med egna ord berätta om sin sjukdom. En del barn har bilderna sittande på kylskåpsdörren hemma för att lätt kunna visa sina kompisar.