En utökad och flexibel sorgepeng
När ett barn dör har föräldrar i dag endast rätt till tio dagars tillfällig föräldrapeng, så kallade sorgedagar – ett stöd som varken speglar sorgens verklighet eller familjers behov. Det skapar ekonomisk ojämlikhet och tvingar många tillbaka till arbete långt innan de är redo.
Barncancerfonden föreslår en utökad och flexibel sorgepeng som ger varje vårdnadshavare möjlighet till upp till sex månaders ersättning, med möjlighet att ta ut dagarna under två år. Ett system som ger drabbade föräldrar verklig trygghet – och som bättre motsvarar modellerna i Norge och Danmark.
När ett barn dör förändras livet för alltid. Föräldrar kastas in i en djup kris där sorgen inte bara påverkar det psykiska måendet, utan också förmågan att arbeta och den ekonomiska tryggheten. Trots detta erbjuder samhället i dag endast tio dagars tillfällig föräldrapenning – så kallad sorgepeng – som dessutom måste tas ut inom tre månader efter dödsfallet, en tidsgräns som på inget sätt speglar den verklighet som drabbade familjer möter. Individens sorg och sörjande får inte plats, och föräldrar tvingas till sjukskrivning, som om deras förlust vore en sjukdom snarare än en mänsklig reaktion på det mest smärtsamma som kan hända.
Socialförsäkringssystemet är inte byggt för att möta den här typen av livsomvälvande händelser. Det skapar ojämlikhet: de som har råd kan ta obetald ledighet, medan andra tvingas tillbaka till jobbet långt innan de är redo. Barncancerfondens erfarenheter visar att stödet från Försäkringskassan ofta brister – handläggningstiderna är långa, förståelsen för familjers situation är låg och många föräldrar känner sig ifrågasatta. I vissa fall har de till och med behövt juridisk hjälp för att få den ersättning de har rätt till.
Det här är inte ett system som ser människan. Det är inte rättvist, inte flexibelt och inte förankrat i verkligheten. Och det måste förändras.
Barncancerfonden uppmanar därför politiker att agera och införa en utökad sorgepeng. Inspireras av Danmark, där har föräldrar som förlorar sitt barn rätt till föräldrapenning sex månader efter att barnet har avlidit.
Vanliga frågor och svar
Generellt om barn som avlider i Sverige och sorgepeng.
-
Sorgepeng är ett annat ord för tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn avlider, det vill säga den ersättning från Försäkringskassan en vårdnadshavare har rätt till i samband med att ett barn dör. Vårdnadshavare som mist ett barn under 18 år kan ta ut 10 sorgedagar. Sorgedagarna kan tas ut under de 90 dagar som följer efter dagen som barnet dog. Hur mycket ersättning man får beror på inkomst.
-
Knappt 500 barn dör av olika orsaker varje år. Av dessa avlider drygt 50 barn av barncancer. Eftersom siffrorna kan variera (beroende på om man hämtar statistik från Dödsorsaksregistret eller SCB, samt slumpmässig årlig variation), har Barncancerfonden valt att beräkna förslaget kring utökad och flexibel sorgepeng utifrån att cirka 500 barn dör varje år i Sverige.
-
Barncancerfonden föreslår att sorgepengen utökas till att omfatta totalt 6 månader per vårdnadshavare, och att dagarna kan tas ut som hel- eller halvdagar i upp till två år. Det skapar de förutsättningar för trygghet, lugn och flexibilitet som familjerna behöver i sin svåra sorg.
Grannländerna Norge och Danmark har en mer omfattande trygghet för föräldrar som mister ett barn. Barncancerfonden vill se en utökad sorgepeng som inspireras av grannländerna, men som har en större flexibilitet. Sorgepengen ska vara trygg och flexibel. Olika familjer har olika förutsättningar och förloppet som familjen gått igenom innan barnets död kan ha varat olika länge.
-
Beräkningen av kostnad för en utökad sorgepeng utgår ifrån Försäkringskassans statistik. Senaste fem åren har ungefär 500 barn avlidit varje år, beräkningsunderlag utgår därför från 500 barn per år.
Kostnad för en månads sorgepeng uppgår till ungefär 36 miljoner kronor för staten (baserat på antagandet att 500 barn avlider under ett år och att barnets båda föräldrar tar ut sorgepeng under 30 dagar).
Barncancerfondens förslag om en utökad sorgepeng till 6 månader skulle innebära en ungefärlig kostnad på 216,5 miljoner kronor per år.
En utökning av sorgepengen skulle dessutom bespara både drabbade familjer och Försäkringskassan onödig byråkrati i en svår situation. Enligt Barncancerfondens erfarenhet hamnar en del av de drabbade föräldrar i stället i sjukförsäkringen, varför den faktiska kostnaden kan antas vara lägre, eftersom kostnader i viss utsträckning flyttas från sjukförsäkringen till en utökad sorgepeng.
-
Danmark: Som förälder kan man få sorgepeng ”sorgorlov” i 26 veckor, dvs. 6 månader. Sorgorloven börjar dagen efter att barnet avlidit. Man har möjlighet att arbeta helt eller delvist under tiden, och man kan också växla mellan arbete och sorgepeng under perioden. Sorgepengen kan inte skjutas upp eller förlängas utanför de 26 veckorna.
Norge: I Norge kan man få sorgepeng 1-3 månader efter att barnet avlidit. Som huvudregel kan man få sorgepeng upp till 30 dagar (6 veckor) om barnet dör medan man tar emot ”pleiepenger” (för vård av det sjuka barnet). Om man har mottagit 100 procent ”pleiepenger” i minst tre år, kan man få fortsatt stöd i upp till tre månader efter barnets död (då 12 veckor).
Min Sorg
Min Sorg är en självhjälpsapp om sorg och stöd för föräldrar som förlorat sitt barn. Appen bygger på kognitiv beteendeterapi och hjälper användaren att förstå, följa och bearbeta sin sorg över tid. Min Sorg är kostnadsfri.
Följ debatten om sorgepeng
Sorg tar inte slut efter tio dagar – men det gör sorgepengen
Barncancerfonden, Suicide Zero och Hjärtebarnsfonden kräver en utökad och flexibel sorgepeng. Tio dagars stöd räcker inte när föräldrar förlorar ett barn – nu uppmanas politikerna att agera.
Barncancerfonden uppmanar alla partier att visa handlingskraft
Trots viktiga framsteg går utvecklingen för långsamt, och därför krävs nationella lösningar för delning av hälsodata, finansiering av avancerade behandlingar och en utökad, flexibel sorgepeng till föräldrar som förlorar ett barn.
Vi behöver en barncancerrevolution där alla barn överlever
För att fler barn ska överleva måste staten ta ett tydligt ansvar för finansiering av nya läkemedel och avancerade behandlingar som når alla barn, skriver Elisabeth Dahlin, Ola Mattsson och Kim Ramme i Altinget den 17 februari 2026.