Vad är barncancer?

Barn får inte samma cancerformer som vuxna. Barncancer är ett samlingsnamn för ett hundratal sjukdomar och många av dem är mycket sällsynta. Forskningen om barncancer är viktig för att utveckla nya behandlingar, men den är också en bärande del av den barncancervård som pågår just nu. Hela tiden utvärderas och förbättras behandlingsmetoderna, som ofta bedrivs inom ramen för diagnosspecifika protokoll. Läkare världen över samarbetar dessutom ofta för att hitta det bästa sättet att hantera sjukdomen i varje enskilt fall. 

Idag kan därför fler barn än någonsin botas från cancer. Omkring 85 procent av de barn som drabbas av cancer i Sverige överlever och överlevnaden har stigit för så gott som alla barncancerdiagnoser, även om den fortfarande skiljer sig mycket mellan olika undergrupper.  

Cancer beror på att celler i kroppen förändras på fel sätt. En normal cell har många funktioner och uppgifter. Den ska ha en bestämd form som avgörs av om den är exempelvis en hjärtcell, en ögoncell eller en muskelcell. Den ska också producera ämnen åt sig själv och andra celler, dela sig vid rätt tillfälle och dö vid rätt tillfälle, då den ersätts av andra celler. I en cancercell fungerar de här processerna inte som de ska. Cellen tillverkar fel ämnen, delar sig för ofta och slutar att svara på signaler från resten av kroppen. Det är som att både gas och broms är trasiga; utvecklingen går för snabbt och avbryts inte i tid. Cancerceller i en viss vävnad kan också växa in i annan vävnad, något som normala celler inte gör. Att cellen beter sig så här beror på förändringar i arvsmassan, DNA, i cellens kärna. Det är arvsmassan som ger instruktioner om hur varje cell ska bete sig. Förändringar i cellernas arvsmassa kan uppstå när som helst under livet. Ofta märks det inte ens, men en del förändringar leder till att cellen förvandlas till en cancercell och börjar dela sig och växa på ett okontrollerat sätt. I stort sett all barncancer uppstår spontant, och det finns inget du som förälder hade kunnat göra för att skydda ditt barn från sjukdomen. En barncancerdiagnos kan vara svår att upptäcka och det kan ta tid innan rätt diagnos ställs. Ofta kan sjukdomen ändå behandlas med bra resultat. 

Olika typer av barncancer förekommer i olika åldrar. Vissa cancertyper drabbar små barn medan andra typer drabbar äldre barn och tonåringar. 

Idag erbjuds alla barn som drabbas av cancer i Sverige så kallad helgenomsekvensering. Det innebär att man noggrant läser av hela arvsmassan (DNA) i både cancercellerna och barnets friska celler. På så sätt kan läkare förstå exakt vilken typ av cancer barnet har och vad som driver sjukdomen.

Den här informationen, så kallad precisionsdiagnostik, är avgörande för att kunna erbjuda precisionsmedicin – alltså behandling som är anpassad efter just den cancersjukdom som barnet har. Desto mer precis diagnostik man kan sätta, desto större är chansen att kunna välja rätt behandling från start.

Att behandla cancer hos barn ställer andra krav än behandling av vuxna. Ett barn har många år kvar att leva. Därför vill man göra allt som går för att undvika biverkningar som kan påverka barnets utveckling, såväl som sena komplikationer. Men barncancer måste alltid behandlas, ofta med intensiva och krävande insatser. En stor del av barncancervården och omvårdnaden handlar om att se vad barnets kropp tolererar och lindra biverkningar. 

Det pågår mycket forskning på cancerområdet och hela tiden testas och utvecklas nya behandlingar, och nya kombinationer av tidigare behandlingar. Det finns till exempel nya läkemedel som ges tillsammans med cytostatika för att förstärka effekten. Det kan handla om att göra cancercellerna känsligare för cytostatika, eller att cytostatika-molekylen kopplas samman med en antikropp som binder till någon struktur på cancercellers yta så att den skickas exakt till cancercellerna, med mindre effekt på andra celler. Forskare undersöker också hur cancerceller kan göras mer känsliga för strålning genom läkemedelsbehandling. Även immunterapier är ett område som utvecklas starkt. Forskargrupper världen över arbetar hela tiden på nya behandlingar, och förbättrade versioner av de behandlingar som redan finns. 

Alla medicinska behandlingar kan ge biverkningar. Cancerbehandlingar är inget undantag. När ett barn som behandlas för cancer drabbas av biverkningar är det viktigt att komma ihåg att det inte finns något alternativ – cancern kan inte läka av sig själv, och barnet överlever inte utan behandling. Vårdpersonalen gör också allt för att minska risken för och behandla biverkningarna. Ett centralt mål för forskningen inom barncancer är att utveckla nya behandlingar som ska ge lindrigare biverkningar och mindre risk för sena komplikationer.  

När barn drabbas av cancer är målet alltid att bota sjukdomen. I den här texten förklarar vi vad man vet idag om hur spridning och återfall uppstår – och varför mer forskning behövs för att kunna förhindra det.

När en cancersjukdom kommer tillbaka efter behandling, blir den ofta svårare att bota. Här förklarar vi vad man vet idag om hur cancer sprider sig och varför vissa barn drabbas av återfall – trots intensiv behandling.

Vad är spridning?

Spridning, eller metastasering, innebär att cancerceller lämnar sin ursprungliga plats i kroppen och bildar nya tumörer på andra ställen. Det kan till exempel vara i lungor, lever, skelett eller hjärna. När cancern spridit sig kallas den för "metastaserad" eller "spridd".

För att kunna sprida sig behöver cancercellerna förändras så att de kan ta sig in i blodkärl eller lymfkärl, resa genom kroppen och sedan ta sig ut igen för att börja växa på en ny plats. Det är en komplex process där både tumörcellen och dess omgivning i kroppen – den så kallade tumörmikromiljön – spelar stor roll.

Varför är spridd cancer svår att behandla?

Spridd cancer är svårare att behandla av flera skäl:

• Dottertumörer kan ligga dolda länge och vara svåra att upptäcka.
• De kan uppstå i känsliga organ där det är svårt att behandla.
• De består ofta av särskilt aggressiva celler som är mer motståndskraftiga mot behandling.
• Cellerna i tumören är olika (genetiskt och biologiskt), vilket gör det svårt att hitta en behandling som fungerar på alla.

Vad är återfall?

Återfall betyder att cancern kommer tillbaka efter behandling. Det kan hända kort tid efter den första behandlingen eller flera år senare. Ibland beror återfall på att sjukdomen från början var motståndskraftig mot behandling. I andra fall har cancercellerna förändrats under behandlingen och blivit resistenta mot läkemedel.

Återfall kan också bero på att en enda cancercell har överlevt behandlingen och legat vilande i kroppen innan den börjar växa igen.

Varför får vissa barn återfall?

De flesta barn får inte återfall. Men risken att drabbas påverkas av flera faktorer:

• Vissa cancertyper har större tendens att komma tillbaka.
• Det kan finnas genetiska förändringar i tumören som gör den mer aggressiv.
• Ibland finns undergrupper av en cancersjukdom som har högre risk för återfall redan från början.

Forskning visar att tumörceller ofta förändras vid återfall. De kan få nya mutationer och bli ännu svårare att behandla än vid första sjukdomstillfället. Det betyder att samma behandling som fungerade i början kanske inte fungerar lika bra vid återfall.

Vad forskar man på?

Forskning pågår inom många olika cancerområden. Bland annat om hur cancerceller sprider sig och hur man kan stoppa den processen men också vilka celler som orsakar återfall och hur man kan hitta dem tidigare. Hur tumörens omgivning i kroppen påverkar spridning och återfall och hur olika delar av en tumör kan ha olika egenskaper – och kräva olika behandlingar är andra forskningsområden.

Man forskar också på nya sätt att behandla svår cancer, till exempel genom att rikta behandlingen mot specifika mutationer i cancercellen. I vissa fall kan barn få delta i kliniska prövningar med nya läkemedel. Viktigt är också alltid hur biverkningar av cancerbehandlingarna kan förhindras eller behandlas om de uppstår.

Helgenomsekvensering skapar nya möjligheter

Kunskapen om varför cancer sprider sig eller kommer tillbaka ökar snabbt. Nya tekniker som helgenomsekvensering av tumörceller hjälper behandlande läkare sätta mer exakt diagnos och förutspå risker och forskare får bättre möjligheter att förstå vad som driver återfallen. Förhoppningen är att det i framtiden ska gå att förutse återfall tidigare – och behandla dem mer effektivt.