16x9 Image

Pirko sprider glädje

I dagrummet på Barn 3 hörs glada röster och fniss när barnen flockas kring clownen Pirko.

– Wow, vilket fint glitter!
– Jag ska bli en tiger!
– Jag vill måla en sköterska eller någon annan vuxen!

Idag är det ansiktsmålning som gäller. Linda Blåfors, som Pirko egentligen heter, är en av de sjukhusclowner som regelbundet besöker avdelningen. Linda jobbar till vardags som illustratör, bland annat med läromedel och reklamillustration. När hon flyttade från Stockholm till Umeå för två år sedan dök möjligheten upp att bli sjukhusclown.

– Jag blev jättepeppad på idén. Jag har alltid älskat att vara bland barn. Sjukhus kan vara så tråkiga och det är roligt att få vara den som sprider glädje. Det blir så fina stunder och möten.

Avdelningen får besök av Linda eller någon av de andra sjukhusclownerna en gång i veckan, något som finansieras av Barncancerfonden Norra.

– Vi är väldigt glada för samarbetet med Barncancerfonden Norra, och för alla som bidrar till föreningen på olika sätt. Det är det som gör vår verksamhet på Barn 3 möjlig, säger Linda.

I en tillvaro som domineras av sjukdom och vård är clownerna är ett uppskattat inslag. Linda menar att det är viktigt att sätta ord på saker och att avdramatisera sjukhusmiljön. Droppställningen som många barn rullar bredvid sig kallar hon för ”kompis”, något som även personalen har börjat ta efter. Clownens bus bryter gränser och gör omgivningen mindre skrämmande. Linda brukar göra ballonger av plasthandskarna som finns på sjukhuset. Eller varför inte rita på fönstret med overhead-penna och sedan skylla på barnets pappa?

– Jag är inte någon medicin eller något besked, jag är något annat, säger Linda. Alla barn är olika och det är viktigt att vara lyhörd – vad behöver det här barnet? Jag anpassar mig och blir den de behöver just då.

För föräldrarna blir det en andningspaus att få se barnet skratta en stund i ett avspänt sammanhang och det är skönt för barnet att få se sina föräldrar vara som vanligt igen. Ofta medverkar personalen spontant i det clownen gör, något som underlättar kontakten mellan personal och barn. Det ger en gemensam upplevelse och något att prata om som inte har med vård att göra.

Stämningen i rummet förändras under clownens besök. Ofta lämnar Linda kvar någon sak, för att känslan ska dröja kvar. Hon kan till exempel göra ett ballongdjur som barnet får rita ansikte på och ge namn. Djuret blir en kompis som stannar kvar när clownen har gått.

– Jag brukar blåsa såpbubblor. Sedan fångar jag en och ger till barnet. Barnet kan spara bubblan i ett glas vatten under natten. På morgonen har bubblan vuxit. Hur det går till? Det vet ingen – det är clownmagi, säger Linda med ett underfundigt leende, rätar till den röda clownnäsan och ger sig sedan ut igen bland barnen, som ivrigt väntar på henne.