Hormonella och metabola bieffekter efter strålbehandling mot hjärntumör i barndomen
Hormonella och metabola bieffekter efter strålbehandling mot hjärntumör i barndomen
Långtidsöverlevnaden har förbättrats för barn med hjärntumör. Strålning mot hjärnan kvarstår som en oundviklig behandlingsmodalitet och en majoritet av barnen utvecklar på grund av detta sena komplikationer. Negativa effekter av strålbehandlingen kvarstår och försämras ofta efter avslutad strålbehandling. Dessa barn har en ökad risk för sämre benhälsa, hormonella störningar och påverkan på fertilitet. De har även en ökad risk för övervikt med en metabol riskprofil, vilket i sin tur ger ökad risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet.
Protonstrålning har under de senaste åren börjat användas vid behandling av barn med hjärntumörer. Protonstrålning ges mer fokuserat mot tumören och med lägre stråldos mot omgivande vävnad. Vi har i Uppsala en multidisciplinär forskningsgrupp som samarbetar med Skandionkliniken i vårt dagliga kliniska arbete. Till Skandionkliniken kommer alla barn från Sverige som behöver protonstrålning. Detta skapar unika möjligheter för att på ett enhetligt sätt följa denna kohort av patienter.
Som en del av Brain Save projektet fokuserar denna studie på hormonella och metabola långtidsbiverkningar. Studieupplägget med utvärderingar, mätningar och undersökningar inom studien möjliggör fördjupad kunskap om de endokrina och metabola bieffekterna.
Denna studie fokuserar på hormonella långtidseffekter efter strålbehandling mot hjärntumör i barndomen. I studien används en helt ny metod av microdialys för 24timmars-mätning av cortisolnivåer vilket möjliggör utvärdering av dynamisk funktion i hypotalamus-hypofys-binjureaxeln. Det är första gången detta kommer att studeras i den aktuella patientpopulationen.