Rubrik: Att vrida ner volymen i spädbarnsleukemi
Varje år diagnostiseras omkring 100 barn i Sverige med akut leukemi, en cancer i de blodbildande cellerna. De flesta botas med cellgiftsbehandling, men en del barn är mycket svårare att bota. Det gäller särskilt spädbarn som bär på ett specifikt genetiskt fel i en gen som heter KMT2A. Detta fel kan ge upphov till två olika typer av leukemi: akut lymfatisk leukemi (ALL) och akut myeloisk leukemi (AML). Det som är förvånande är att samma genetiska fel kan bete sig helt olika beroende på om cellen ursprungligen kom från ett foster eller en vuxen, och beroende på vilken typ av blodcell cancern startar i.
I mitt doktorandprojekt använder vi en metod som kallas masspektrometri, som man kan tänka sig som en superkänslig våg som kan väga tusentals proteiner från en liten droppe cellvätska. Detta hjälper oss att kartlägga proteinernas landskap i leukemi. Ett protein har stuckit ut: HDAC3, en slags ”volymkontroll” som hjälper till att driva leukemi. Vi upptäckte att denna volymkontroll är mycket högre inställd i fosterceller som är på väg att bli farliga än i sådana vuxna celler. Så vi frågade oss: kan HDAC3 vara en svag punkt som förändras med patientens ålder och typ av leukemi (ALL jämfört med AML)?
För att testa detta använder vi två system: musblodceller från foster eller vuxna och mänskliga leukemiceller. Vi blockerar HDAC3 med ett läkemedel och mäter tre saker: celldöd, cellens öde och hur deras tusentals proteiner förändras. Genom att kartlägga de proteinnätverk som förändras med ålder och celltyp hoppas vi kunna hitta nya mål som kan användas tillsammans med HDAC3-blockerare. Detta skulle ge oss ett smartare och skonsammare sätt att hjälpa barn som är svårast att bota.